-1 C

Insnöade så pass till vida! Vi har fått ca 30 cm snö på bara ett par dagar här! Gillar det såklart, för allt väder är bättre än regn, men det blir lite kämpigt när vi inte har något snöblad till traktorn och har en alldeles för stor gårdsplan för att skotta den för hand...

Bagghagen i vinterskrud.

Hur som helst så är det vintervackert och helt underbart! Kanske något kallt vissa dagar… vi har haft ner till -19 grader hos oss…! Kylan i sig gör väl inte så mycket, men det har varit kämpigt med vattnet åt djuren. Det fryser ju på fem röda. Som tur är har vi fått tag på jättefint hösilage åt fåren och vi fodrar dem med så mycket som det bara går att knôka ner i foderkrubban! Hästarna mumsar vårt gröna fina hö, men får även ratorna av hösilage som fåren lämnar.

Vår vackra grind till hästarnas vinterhage.
Ser ju nästan svartvitt ut... men det var lite mulet idag!

Hästarna har förresten stått nästan hela december. Kan inte skada med lite vintervila när det ändå är som mörkast och mest stenhårt i backen. Vi väntar på att hovslagaren ska komma i mellandagarna så att vi kan få på snösulor. Då går det att sätta igång dem igen. Paddocken blir ju perfekt när det är så mycket snö som gör den mjuk att rida i ...och i paddocken kommer jag hålla mig till en början... eller så får Bandy nöja sig med lugna, så lugna som det går, skritturer i början - han har nog en hel del spring i benen nu misstänker jag!

Voffsarna mår bara fint. Vimsa har mot alla odds fortfarande full lejonman och snart är det dags för utställning igen. Hon är vansinnigt vacker i kontinental tycker jag och även om jag varken älskar pälsvård eller utställning så kanske kanske kanske att jag orkar hålla henne i päls fram till sommaren också.  Är inte några utställningar inom rimliga avstånd förrän i maj (förutom januari nu då), så vi får väl se – men fortsätter hon att vara så lättskött och tovfri som hittills så är det nog lugnt. (Seras och Vimsas päls, vid samma ålder, är verkligen som natt och dag!)

Förvisso något ovårdad för dagen, men bättre något ovårdad
än helt nedklippt kanske - eller hur Grete? ;-)

Kattflärparna mår också gott, stallkatter som de är. De har ju ett uppvärmt hundrum att sova i förutom allt hö och all halm, och det verkar inte gå någon nöd på dem. De får torrfoder ute i stallet vid morgon- och kvällsfodringarna så det är väl tveksamt om det blir några stora råttjägare av dem till sommaren…  Rullar fram gör de dessutom, framför allt är det lilla svarta katten Paus som har blivit riktigt stor och tjock!

Slutligen - ett mycket GOTT NYTT ÅR önskar vi er alla!
 

-6 C

3 C

När mamma var här senast så sa hon att hon tyckte att Sera hade lagt på sig (...eller "blivit tjock", sa hon). -Äsch, sa jag, hon är långhårig nu bara. (För alla tror att pudlar är så tjocka jämt... man tänker liksom inte på att det mesta bara är päls!)

Till saken hör att Sera alltid varit en liten spinkis. När hon gick i juniorklass fick hon typ alltid kritik för att hon var "lite för tunn för dagen" och liknande... Det gick så långt att jag började laga pannkakor gjorda på grädde till pudeln för att hon skulle äta och lägga på sig! Hon var makalöst dåligt på att äta! (men pannkakorna gick ner i alla fall!)

Någon dag senare förstod jag vad mamma menade (jag kom mig liksom inte för att känna på Sera när mamma påtalade vikten - avfärdade det som sagt bara med det gamla vanliga pälsen-är-lång-tugget). Men det är sant - Sera är TJOCK! HUR har hon kunnat bli det, tänkte jag. Tills i fredags morse.

När jag går ut till stallet på morgonen så har hundarna först varit ute en sväng själva. Jag tar in dem, ställer fram deras mat och medan de äter går jag ut och gör morgonsysslorna i stallet. Normalt sett äter de som hejsan, båda två. I fredags råkade jag av en slump stanna inne ett par sekunder längre än jag brukar och det var då jag märkte det... Vimsa är inte hungrig på morgonen längre! Hon åt inte. Gissa vem som förmodligen har fått Vimsas mat i säkert de senaste två veckorna i allafall - Sera såklart!

Har också bekymrat mig för att Vimsa blivit tunnare än hon var i somras. Konstigt, tyckte jag, för jag visste ju att äter så bra... INTE! Nu har jag köpt valpfoder till henne igen så att hon hinner äta upp sig den är sista månaden innan MyDog. Utan en normalviktig hund är det nämligen inte mycket idé att åka dit...
 

8 C

Igår var vi ute med hästarna en sväng. Det blev ca 2 timmars skritt - jätteskönt! Så här års erkänner jag villigt att det är oerhört svårt att motivera sig till både det ena och det andra, inklusive ridningen! *suck* Mörkret, regnet och alla jägare i skogen gör att det är lite segt att ge sig av. ...och det märks ju såklart på tottisarna! Bandy är förvisso så snäll att han kan stå i flera dagar utan att bli "galen", men han känns verkligen oriden! Han är okänslig i munnen och går och småbråkar med Bento (biter honom när han kommer åt) hela tiden. Skritten segar ur jättefort (han har precis kommit upp i ett friskt tempo där annars), traven blir slängig och galoppen går knappast att rida... den bjuder på mer bakhovar i luften än vad det är hovar på marken! Nåja. Sakta men säkert ska de nog komma igång igen till våren :-) för visst inisjutton längtar man nästan ihjäl sig efter nästa års första distansritt!!! ...och till det måste man ha trimmade hästar :-)

Idag tog vi oss en promenad för egen del istället. Hundarna fick dock vara hemma, för jag vill inte gå med koppel på den Vimsiga... hon har ju en känslig päls :-) Vi skulle gå en sväng längs med vägen idag och då var det inte läge att ta med två lösa vildar som knappt kommer på inkallning. När det blir skogsrundan däremot, ja då får de gärna följa med. Vimsa är en sådan där hund som Sera aldrig var - det vill säga hon håller sig hellre på stigen än ute i terrängen! Sera däremot, ja hon har alltid trott hon varit en skogsmaskin och ränner rakt ut i vildmarken som en galning! Prydliga Vimsa håller sig hellre vid mig - och jag håller mig helst på stigen när hon är med :-)

Har haft lite pudelvård också. Kammat halva Vimsan. I morgon ska jag nog kamma andra halvan. Tro det eller ej, men jag har bara stött på två yttepytte tovor och de reder jag snabbt ut efter att ha sprayat med hästpälsglansen i dem. Lekande lätt! :-) Två veckor sedan senaste badet nu i helgen, men jag följer min nya rutin och väntar ytterligare minst en vecka med nytt bad. Snart är det äntligen januari och då får vi se om slitet är mödan värt... MyDog är ju en bautautställning, så alltför stora förhoppningar får man ju knappast ha, men går det bara hyfsat bra så kanske jag behåller pälsen även inför sommarens utställningar igen ;-)
 

6 C

Alltså varför håller man på... Jag har aldrig, ALDRIG, påstått mig gilla pälsvård. Det har liksom bara kommit med rasen som ett nödvändigt ont. Dessutom sa jag till uppfödaren både med Sera och Vimsa att de skulle klippas ner och inte ställas... (nåja, Vimsa skulle väl ställas tills "jag inte orkade med pälsen längre", sa jag nog ändå...) Jag gillar inte att kamma, jag gillar inte att bada, jag tycker det är dötråkigt att föna och jag har ingen talang för att klippa (eller ja... lite talang kan jag kanske ha trots allt - det ser ju i allafall ut på ett ungefär som jag har tänkt).

VARFÖR håller man ändå på då? Ja, tänk om jag kunde svara på det. För egentligen är det ju urbota enkelt att ta Ostern och bara raka av all päls... vet precis hur man gör, för Seras päls åkte ju både av och på ett antal gånger under hennes 7-åriga "av-och-på-utställnings-karriär" (till Gretes förtret! *ler*)

Med Sera var jag åtminstone smart nog att klippa ner under tovningsperioden. När jag kammade och kammade tills jag grät elefanttårar, ja, då kom till slut vettet i skallen och klippmaskinen åkte fram. Men med Vimsa. Nejdå. Hela tovningsperioden och megafull lejonman. Jajemän! Vad är det som får mig att göra detta?!

Kanske är det det faktum att Vimsas päls verkar vara av en enastående kaliber. Det var vid ett tillfälle, ETT, då hon var fullkomligt igentovad med stora kakor längs med huden. Då grät jag nästan, men gav inte upp. Därefter har det varit någon enstaka liten knuta här och var, men långt ifrån kakor och långt ifrån vad jag hade förväntat mig (skräckscenariot - mardrömmar - elefanttårar igen, ja jag hade verkligen höga tankar om en mardröms-pudelpäls!) Alltså den som vet vad en pudelpäls med tovor innebär förstår min skräck - men mardrömmen har inte infunnit sig, och nu är hon ju faktiskt hela 16 månader! Är det redan över?? Går det så smärtfritt?

Grete säger att man ska bada en gång i veckan, eller kanske var 4:e dag under den värsta tiden. Det varken har jag eller har jag haft möjlighet till. Med heltidsjobb (med lön) och heltidsjobb (utan lön - dvs gården), hästhobby, datorberoende osv så finns inte tiden helt enkelt. Därför har jag bara badat Vimsa var 14:e dag. Däremellan har jag kammat henne en gång. Det är allt och det har verkligen fungerat kanonbra! Är det kanonkvalitet på pälsen eller är det min knix med mirakelmedlet som stavas häst-päls-glans som gör det möjligt? Jag vet inte, men nu har jag glesat ut ännu mer - badar henne var 3:e vecka och kammar en gång däremellan. Så skönt!

Idag var en sådan baddag. Kom inte igång förrän kl 14. Hade lösgalopperat hästarna och ätit lunch först. Plus att jag inte orkat reda ut pälsen inför bad igår, utan gjorde det lite snabbt efter lunchen idag istället. Allt som allt var det färdigt kl 20,00. Inklusive klipp av nos, tassar och frilla. Puh. Hela tiden funderade jag allvarligt på vad det var jag egentligen sysslade med, och hela tiden kom jag fram till att jag nog inte är riktigt klok som håller på - men jag kan inte sluta...! Inte än i allafall. Ska bara visa henne i Göteborg på MyDog först. En dag. :-) (Orkar inte åka två dagar i rad - har jag inte det rätta utställningsintresset så säg...!) Därefter får vi se vad som händer - men sannolikt "ska jag bara" visa henne på nästa utställning, och nästa.... ;-)

...eller så är det helt enkelt så att det blir så himla fint när det är klart! Pälsen blir enastående mjuk, den blänker och flyger i vinden! Pudeln ser ut som en pudel och man vet att när det precis är nygjort så är det som allra längst till nästa gång! Underbart! :-)

 

5 C

Får bli ett superkort inlägg. Har kammat hund, flyttat får, klippt bagge och hållt igång idag så jag är helt slut.

Tack för alla fina ord i gästboken angående vår förlust av Ikis-Pikis. Det värmer!! Börjar så smått vänja sig vid att det bara är två svarta vildar som kommer när man ropar (eller ja... Ica kom ju förvisso inte när man ropade eftersom hon var döv det sista så...) och att det bara är två matskålar som ska fyllas, men helt vänjer man sig aldrig vid att en vän är borta.

För att vara trendig och försöka mig på ett inlägg i pågående debatter så kan jag meddela att jag har låtit vaccinera mig mot svininfluensan! Det gjorde inte ont och gav inga värre biverkningar än lite "träningsvärk" i muskeln som fick sprutan och en del trötthet igår (fick sprutan i fredags). Dessutom kan jag låta bli att känna mig rädd för att få influensan, vilken jag är övertygad om är etter värre än ett litet sprutstick. Tycker det är märkligt att media styr så mycket och att så många låter sig luras av allt som skrivs på löpen där... kan inte för min värld förstå varför man inte ska vaccinera sig när möjligheten finns, men men... Dumt folk har ju alltid funnits.

Sen måste det också bli en kortis om fredagens dressyrpass - i mörker! Paddockbelysningen som funkade finfint förra året har nu gått i total strejk! När vi tände i fredags sa det poff och blixtrade till. Sedan såg vi inget mer, bokstavligen! Men, skam den som ger sig. På med pannlampan och ut i paddocken ändå! ...dock var min pannlampas batteri inte så bra laddat, så den lade av efter mindre än halva passet.... Matildas fungerade dock (hon red Bento) så jag såg åtminstone vart hon var och vart jag inte skulle rida om jag ville låta bli att krocka med dem.

Bandy boy som är en liten hare emellanåt kändes dock helt trygg i mörkret. Kunde galoppera bort från ljuset (fick lite ledljus från ladugårdsgaveln i ena änden av paddocken) och han verkade inte se några spöken alls. Fast för Bandy så är väl spökena kanske mer synliga på dagen, för då brukar han ju se dem allt som oftast på skogsturerna... Nåväl. En härlig känsla att rida i mörker måste jag säga! Det bidrog faktiskt till just känsla mer än vanligt, eftersom jag inte kunde "fuska" och se vad som var rätt - nu fick jag känna! :-) Kul! (Kanske ska låta bli att köpa ny belysning till paddocken...?)
 

2 C

Förra måndagen tog vi det tunga beslutet att låta vår blandrastik Ica somna in för gott. Efter veterinärundersökning av misstänkta blödningar efter senaste löpet visade det sig att hon hade en kraftigt förstorad livmoder pga livmodersinflammation. I våra huvuden kan vi förstå att det var bäst för Ica att få somna in, men våra hjärtan hade hellre önskat något annat…

Ica var vår vakthund, vår morotsälskare, vår knasboll, vår 4-hjulingsjagare, vår råttdödare, vårt stora matvrak, vår mysvovve, vår ”lukta-hund-vovve” och Martins trogna vän sedan 13 år. När ett matvrak till hund inte vill äta sin frukost längre, då förstår man att det är dags. Vi såg att hon blev trött efter senaste löpet, men hon var oförskämt fräsch för att vara 13 år. Vi misstänkte även livmoderinflammation, men hon var ju så pigg, hade ingen feber och drack inte heller ovanligt mycket. Men när Ica inte ville äta, då var det omedelbart ett samtal till veterinären.

Måndagen den 19 oktober fick vi tid för undersökning kl 10 på förmiddagen. Vi tog bums ledigt från våra arbeten både Martin och jag. Veterinären bekräftade redan efter undersökningen våra misstankar om livmodersinflammation, men eftersom hoppet är det sista som lämnar en – det kunde kanske vara något annat eller att det skulle vara en lindrig inflammation som gick att bota med antibiotika – lät vi även ta röntgenbilder.

Bilderna visade dessvärre en kraftig inflammation som endast gick att bota på något av följande sätt; operation (via remiss till Skara djursjukhus och minst ett inneliggande vårddygn med smärtstillande) eller Den Eviga Vilan. Vi hade pratat om detta redan innan vi åkte in (vi förstod redan den föregående helgen att något skulle behöva göras) och med hänsyn till Icas bästa valde Martin att låta henne somna.

Ica blev 13 år. Det är en aktningsvärd ålder för en stor hund. Till historien hör även det faktum att hon endast vid ett tillfälle i livet varit på en veterinärklinik – när hon hade våteksem en gång -  och att hon endast en gång utöver det behövt medicinera – när hon för två år sedan hade ont i höften och fick inflammationshämmande. Ica var en förvånandsvärt pigg 13-åring! Så när som på veckorna för senaste löp och dagarna när hon snabbt försämrades mot slutet, lekte hon gärna med vildvalpen Vimsa eller hittade på upptåg som både jag och Martin helst inte såg…

Icis-pikis tålde inte ficklampor eller solkatter, dem jagade hon och skällde ut. Hon jagade fyrhjulingen som om den vore ett monster och hon skällde alltid som en besatt när hon åkte med i bilen och såg hundar utanför. Ajka-pajka var buslätt att ha med sig bland andra hundar, hon var en ängel med barn och de sista åren älskade hon att mysa!

Nu vilar våran Ica på ängen under den stora eken.
…och vi saknar henne…



 

8 C

Ja, jag vet. Det är segt med nyheter på hemsidan för tillfället. Är inte det att det inte händer något, utan snarare så att det händer så mycket att jag inte har en chans att hinna med datorn just nu! ..kanske ett sunt tecken?! ;-p

Vimsa har hur som helst varit iväg på sitt MH och det finns redovisat via hennes faktasida. Resultatet förvånade mig dock. Bland annat så trodde jag skarpt att hon skulle rasa iväg efter trasan på Lekmomentet (punkt 2), eftersom hon älskar att jaga allt som rör sig fort här hemma... men icke då. Vimsa stod som gjuten ur marken vid båda försöken! Skumt.

I övrigt var hon en ganska dramatiskt tös! Blev aldrig blockerad eller gjorde någon slags överslagshandling, men alla reaktioner var så stora hela tiden! Som vid spökena till exempel. Först höll hon sig bredvid eller framför mig. Sedan reglerade hon avståndet allt eftersom de närmade sig och precis innan de stannade ville hon längre bort än kopplet medgav. Väl lös så kom hon på att vinda in det ena spöket och liksom gå runt det för att se vad det var. Just då snurrade spöket runt och då tyckte hon det var riktigt läskigt för hur hon än försökte så slingrade sig spöket ur hennes grepp verkade hon tycka. Men när de tog av sig dräkten så var det jättekul med en människa där bakom! Puh!

Skön hund det där, men inte lika mycket arbetshund som Sera är. De skiljer sig markant på MH-protokollen! Dock är ju Vimsa en sällskapshund och behöver inte vara lika som Sera. Hon är bra just som hon är såklart! :-) ...min förhandstippning gick ganska mycket åt skogen - så bra kände jag min hund! *skrattar*

 

8 C

Brrrr... det märks att hösten är här. Idag har det blåst och regnat åt alla håll! Suck! Tur att man kan sitta inne och glo på datorn en stund i sådana lägen ;-)

Liten hundpromenad har vi dock tagit idag. Såklart med hundarna lösa, för jag vägrar konsekvent att ha koppel på tovningsbenägna Vimsa :-) Imse Vims är superduktig på att hålla sig i närheten och att komma på inkallning. Sera däremot, är som vanligt *ler* ...hon är mer skogsmaskin än pudel och lyssnar lite när det passar nu för tiden! Nåväl. De fick leta lite godis och hoppa upp på stenar här och var, och det är ju trevliga aktiviteter för små pudlar.

Om inte alltför många veckor är det dags för Vimsan att göra MH förresten! Det ska bli hur kul som helst! Vimsa känns som mer "råmaterial" än vad Sera var när hon gjorde MH. Sera är uppvuxen i stan (Vänersborg) och Vimsa på landet. Sera tränades i lydnad oerhört mycket mer än Vimsa (men Vimsa är å andra sidan lydigare när det gäller inkallning som sagt!). Sera var med mig precis överallt, åkte buss, gick i knasiga miljöer osv, medan Vimsa typ har varit hemma och på brukshundklubben (plus ett par utställningar också..).

Jag tänkte försöka tippa på vart Vimsa kommer att hamna på MH:et... Vette sjutton om jag egentligen har någon aning, men det kan ju vara kul hur som helst :-) Följ den här länken för att se mitt "tippade MH". Har dock inte tippat hur det går med skotten, sista momentet, för där kunde jag helt enkelt inte föreställa mig alls... vet inte om Vimsa varit ute för skott någon gång faktiskt...

Nu ska jag återgå till arbetet med att säkerhetskopiera alla mina foton som jag tagit under 2009... tycker inte att det räcker med att ha dem på en extern hårddisk... man vet aldrig (sa hon som blivit vis av den senaste datorkraschen...)

 

14 C

Som vanligt... så mycket man vill göra och så lite tid att göra det på...
Den här veckan har bara fladdrat förbi! Helt overkligt! Nåväl.

I går badade jag Vimsa igen. Det är inte världens roligaste uppgift måste jag erkänna, men när pälsen är samarbetsvillig (dvs inte tovar) går det ändå an... Det är två veckor sedan förra badet och så här få tovor som hon hade i fredags (dagen innan bad är alltid tovutredningsdag) har jag aldrig varit med om på en pudel i tovningsålder! Kanske tovade pälsen färdigt förra gången - då var det ett litet helv...te att reda ut henne, eller så har det helt enkelt varit en bra period dessa två veckor. OK. Jag kammade igenom pälsen förra helgen också, det gjorde jag. Dock kan jag helt omöjligt hinna med att bada henne oftare än varannan helg, så fler bad än så blir det inte. Hoppas det tovningsfria håller i sig till nästa badningstillfälle!

Idag har vi varit och ridit dressyr för Jenny igen. Matilda skulle ju rida lektion på Mini och då passade Martin och jag på att ta med även våra hästar för varsina pass. Min dressyrträning har ju gått så himla bra det sista, men vi behövde få lite tips och råd för att få bättre galopp och det fick vi (som vanligt) hos Jenny. Gick helt kanonbra och det var så härligt att rida när man kände skillnad!!! Skitfräckt! Ungefär som att träna hund en sådan där dag när hunden helt plötsligt bara fattar vad man menar och man liksom "når fram"! Så var hästdressyren idag! :-)
Härligt!

Nu ska jag plugga lite körkortsfrågor på nätet tänkte jag. Har även varit ute och övningskört (passade på ner till ridningen) samt backtränat på gårdsplanen. Innan det här året är slut har jag tänkt att stoltsera med E-kort :-)

 

15 C

Distansridläger var vi som bekant på i början av sommaren, i augusti var det dags för ridläger nummer 2. Ännu ett helgläger, men nu med duvning i dressyr och hoppning. Värd för lägret var toppentränaren Jenny Karlsson och det var även i år en höjdpunkt! Dag 3 provade jag att rida Bandy på kandar och det gick jättebra och mycket över min förväntan. Var inte ens svårt att hålla två tyglar i handen *ler* På lägret löshoppades Bandy också. Gick jättebra till en början, men högre än 1,20 tänkte han då rakt inte hoppa! Då började han protestera rejält och den hästen skulle inte tveka att springa över en om han blev tvungen, lärde jag mig *ler*

Bandy och jag värmer upp på kandar inför ett dressyrpass. Kul att prova på!
(beklagar att jag inte vet vem som är fotograf...!)


Bandy hoppar 1,20 m. Tur att man slipper sitta på! ;-)


Martin och Bento var också med på lägret. Ett av passen longerades Bento.

När vi ändå rapporterar om Bandy måste jag beskriva våra underbara dressyrpass vi haft efter lägret. Av en slump fick jag för mig att prova att rida utan nosgrimma (fråga inte hur jag kom på, det men hur som helst) och nu är jag helt övertygad om att det är nosgrimmefritt som är modellen! Bandy gick som en riktig dressyrhäst! *ler* I form i form i form och dessutom klarade vi att behålla formen i övergångar mellan ALLA gångarter! Det har vi inte riktigt helt fått till förut. Han är något mer stel i vänster sida, men å andra sidan är han lite för mjuk i höger och det var ingen ändring ens utan nosgrimma *skrattar*, men överlag var det så bra att jag blev helt såld. Fyra gånger har vi haft denna uppenbarelse hittills och nu är det snart dags för ett pass till!

Bandy och jag på lägret - gick sådär... men hemma i paddocken efter lägret,
när jag fått lite ny inspiration igen... Då hände det!

Okej då. Eftersom några har bett om det... (egenligen vill jag inte vara för privat på hemsidan, men jag gör ett litet undantag). Här kommer två bilder från mitt och Martins bröllop i somras. Vi passade helt enkelt på när vi ändå skulle åka på semester så långt som upp till vackra Kiruna!

Med Kirunas bundsförvant Gruvan i bakgrunden.


Vigsel i stadshuset var ett självklart val, och Kirunas stadshus är ju ett kulturarv! Hela Kiruna är förresten ett kulturarv - både spännande historia och arkitektur!

15 C

Äntligen livstecken! Vilken pärs! Ett litet ynka åskväder och hela mitt liv gick snudd på under... är man datorberoende så är man... *ler* Nåväl. Efter veckor av ångest och ont i magen har jag fått hjälp att rädda ALLT innehåll! TUSEN TACK för det! ...hålet i plånboken är förvisso fortfarande gigantiskt efter utlägget på en ny datormaskin, men måste man ha så måste man!

Mer uppdateringar är såklart på gång, för massor har ju hänt, men idag (efter ännu ett TOPPEN dressyrpass) nöjer jag mig med att lägga ut två små bilder...

Dressyrbild från sommarens ridläger hos Jenny K.


Vimsa i ny frisyr! ...ska jag klara tovorna i tre hela månader till?
 

25 C

Måste bara visa våra små söta ulltottar som skuttar omkring här på gården. De är så söta att jag tror att idag bestämde att de inte alls är till salu... De får nog stanna båda två!

Pialotta...


...och Paus, som förresten verkar bli långhårig!!! :-)

Förresten... för er som minns det där rådjuret som låg och sov utanför huset en morgon när jag vaknade, så kan jag dessvärre rapportera att det inte klarade sig så värst långt... (Har du inte läst om rådjuret, så klicka på den här länken). Det visade ju sig ha skadat ett bakben (Martin såg när det haltade iväg) och vi försökte oss ju på eftersök med hjälp av en mycket duktig Sera samma dag. Dock tappade hon spåret en bit ner på mossen, men hon var inte helt fel ute skulle det visa sig. Idag när vi satte staket på grannens mark så hittade vi resterna efter den fina rådjursbocken! Huvud, horn och ryggrad var kvar. Likaså bröstkorgen. Benen hade nog någon räv tagit. Man hoppas bara att det inte behövde svälta ihjäl.... snyft...

 

20 C

Ibland kan jag tyckas pryltokig, men å andra sidan är jag inte alltid direkt supersnabb att ersätta prylar som går sönder... min gamla skrivare lade av för säkert 2-3 år sedan, men jag har tyckt att jag klarat mig utan. Tills nu. Idag ska fåren mönstras och vi var tvungna att skriva ut en mönstringslista från Elitlamm... då fick det bli en tur till en större elektronikkedja för att inhandla en skrivare!

När man ändå är i farten tyckte jag att det var lika bra att ta en sån där multifunktionsgrej - dvs skrivare, scanner och kopiator i ett. Man vet aldrig vilka behov som plötsligt visar sig när en ny pryl ska testas och lekas lite med... och som av en slump råkade även senaste versionen av det roliga spelet The Sims (alltså version 3) slinka med ner i shoppingvagnen... oops! (När jag öht ska hinna att spela det är en gåta som blir svår att lösa förvisso....)

Nåväl. Skrivaren packades upp och installerades. Testkördes i gårkväll så att jag säkert skulle få ut den där mönstringslistan och sedan var det dags att leka lite! :-)
Här bjuder jag på nostalgi!!! Det är en bild från 1986 och det årets ponnyallsvenska (tävlingsplats Skålltorp, Skara). Laget är från Bergs Hästklubb och på den söta fuxen längst fram rider undertecknad! Det var LB (för det var 3:e omgången) och jag tror att jag och fuxen kom till hinder nummer 3 eller något. Det var hennes första gång i ett ridhus (!) och jag minns att typ hinder 3 var en trippelbarr... på LB-höjd... (vad nu det kan vara). Eller så var det en solfjäder. Undrar om de hindertyperna fortfarande finns i LB för C-ponny? Därtill så är ponnyn av rasen islandshäst... hon hoppade i fyrkantsform, om jag säger så... (kanske inte är rasbundet, men hon hoppade så i alla fall... ) Håll till godo!

Bergs Hästklubbs lag i ponnyallsvenskan 1986!
fr.v Chikitita (New Forest e Flight) och Linda, Væna (Islandshäst) och jag 11 år gammal,
Snorri (Islandshäst) och Karin.
 

23 C

Idag har Vimsa fyllt 1 år och haft födelsedagskalas med de eminenta gästerna Ica och Sera...

Vimsa bokstavligen kastar sig över presenten som matte hade med hem idag!



Såklart öppnade Vimsa paketet helt på egen tass!
-Man blir väl faktiskt ett helt år i dag, sa Vimsa, jag kan själv!



Bästa grejen var grisknorren, men när den var slut så dög även nya bollrepet!



...och självklart bjöd Vimsa sina bästa kompisar på födelsedagskalas! Det serverades både grisknorr och mumsiga små vombitar! Gästerna var nöjda och belåtna efter bjudningen!

GRATTIS TILL KULLSYSKONEN PÅ ETTÅRSDAGEN!
önskar
Vimsa och Sofia

...och TACK Dajmarna, för en helt superduper ettåring!
 

22 C

Tiden rusar - men det gör inget, för då har vi snart semester *ler* Hinner inte så mycket här som ambitionen säger, men nåväl. Idag har jag till exempel uppdaterat med en text jag skrev tidigare i veckan men inte fick ut pga datorstrul... Idag gick det bättre - så nu finns det mycket att läsa.

Igår var Sera och jag på agilitytävling i Bollebygd. Det var fyra klass 2 (2 agi och 2 hopp), vilket jag tyckte passad oss perfekt. Dock kom vi galet sent till tävlingsplatsen - typ 5 minuter innan banvandring på första banan! Dessutom visade det sig att vi hade startnummer 4 där, så hur det gick med den uppladdningen och koncentrationen kanske ni kan räkna ut. Var en kul bana, men uppladdningen gjorde att det blev fel på så konstiga ställen att jag valde att utgå efter mindre än halva banan... Andra klassen var en hoppklass som var precis urtråkig som bana! Jag gillar verkligen banor som ställer krav på handling, men det här var mer "stoppa och knixa helt i fel håll"-bana... Det fanns ingen röd tråd! Jo, kanske på typ max 4 hinder i taget, men sedan kom det alltid en knix som totalt bröt alla linjer man kan tänka sig. Att sedan dessutom referenstiden var så tight att ingen vare sig medium- eller large hund (small hörde jag inte resultatet för) kom runt utan tidsfel gör ju inte saken roligare. Vad ville domaren säga med det tro? I medium hade vinnande hund hela 5.27 (eller nåt) tidsfel...!

Sera kom i allafall runt den banan (hur många som helst diskade sig) men med 15 hinderfel och ett gäng tidsfel. Dessutom glömde jag av banan mitt i och det har aldrig hänt i hela min agilitykarriär! Jag är bra på att lära mig banor och jag går dem tills de sitter i ryggmärgen...det säger nog något om hur knäpp den här banan var...!

Nästa klass var agilityklass igen. Den här banan passade oss ypperligt! Handling och flyt i bra kombination. Jag tror inte vi fick fel på kontaktfält (möjligen nerfart A-hinder, men jag är osäker), men det blev en eller två rivningar och en vägran på en tunnel som bara blev konstigt... fick nämligen till handlingen ypperligt där, men Sera var inte så solklar som hon brukar. Hon skällde lite för mycket och lyssnade inte helt hundra. Tyckte också hon var trött när vi värmde upp inför tredje klassen, gick liksom inte att få så där alert som hon brukar vara.

Fjärde klassen strök vi oss ifrån. Dels för att vi hade en bit att åka hem, för att vi ville undvika att få regn på tältet men mest för att jag helt enkelt inte kände för att köra hoppklass på en bana från den domaren igen. Kändes inte inspirerande alls! När jag åkte så hade 4 klasser hoppat på hans två banor - Linda med Pudlarna sa att det bara var en enda hund som hade klarat banorna utan tidsfel... och då var det ändå många som gick snabba och gjorde felfria lopp (på hinder), så det var inte själva svårigheten det var fel på egentligen.. .men referenstiden kanske han borde räknat om.

Sist men rakt inte minst - i lördags var vi på spännande resa till Tvååker! Eftersom vi ändå skulle ner och campa i typ Kinna tyckte vi att vi också kunde köra de 8 milen extra för att få träffa Dajmarna och Vimsas syster Pippi!!!! Det var skoj! Tove och Grete var nere och visade Sandra i två dagar och då var Pippi med som sällskap. Dajmarna ville så klart gärna se hur Vimsa såg ut och de verkade gilla vad de såg vilket är kul! :-) Jag ser ju att Vimsa är bättre i typ än vad Sera var/är, men Grete och Tove har ju ännu mer vana att se pudlar och jag vet inte direkt hur Vimsa står sig i konkurrensen... (förutom utställningsresultaten då). Enligt Grete och Tove står hon sig mycket bra - och DET är ännu roligare :-) ...bilder från helgen kommer...!
(Blir väl en tre-fyra album när jag väl får till tiden skulle jag tro - har ju lovat bildalbum länge nu!)

En av utställningsbilderna från senast då det begav sig - i Borås.


 

18 C

Känner att jag ligger lite efter med hemsidan igen, men å andra sidan försöker jag ju jobba med mitt "datorberoende" *ler* och då är väl själva vitsen att INTE sitta framför burken varje dag... Har ju lagt ut album från Sydnärkeritten och har även tänkt att få in ett gäng bilder från Vimsas utställning i Borås. Finns många fina och roliga bilder därifrån kan jag lova.

Sydnärke ja. Rittrapport är publicerad, men jag kan ändå inte låta bli att kommentera lite till... Bandy och jag har tagit vår första rosett tillsammans! Ni som känner mig sedan hundtävlandet vet att jag fullkomligt älskar rosetter och pokaler och har ett snudd på knökfullt prisskåp efter Seras bedrifter hemma (för att inte tala om alla hennes rosetter!!!). Vad inte alla kanske vet är att jag brukar skylla denna fetisch på att jag som typ 10-12-årig ryttarinna inte knep fler än endast en vit clear-round-rosett, medan min kompis (som hade egen häst) hade en pristavla med alla regnbågens rosetter på...! Jag tävlade klubbhoppningar på ridskolehäst (därav den vita), ponnyallsvenskan på islandshäst (!!) och en gång på min sköthäst och även JuniorCup på sköthästen Merri Emm.

Från Junior Cup har jag nog två diplom tror jag, men vi nådde inte fram till de åtråvärda rosetterna... I sviterna av min tragiska barndom (hmm... ) jagar jag därför fortfarande, nästan maniskt, efter prisrosetter ;-P ...och därför var det såklart snudd på klimax att få hämta den blå clear-round-rosetten efter godkänd Sydnärkeritt - och dessutom på min egen häst! *ler* Tur man har humor.

Bandy-pojken har vilat sedan i söndags. Jag tror han ville vila också, för när vi skulle hämta hästarna i hagen vid en störtskur (läs gärna skyfall, för det var det nästan!) kom inte Bandy fram till grinden och han backade undan när jag höll fram grimman! Det brukar han ALDRIG göra! ;-) Han kanske var rädd att vi skulle rida ytterligare fyra mil redan i måndags *ler* Jag fick ta Bento istället och Bandy lät sig snällt fångas av Martin istället. De är för roliga de där djuren!

Paus försöker sig på att verka farlig... brrr, vad han skräms!

Kattungarna växer och frodas. De är jättebusiga och klättrar gärna upp på sin klättergrej - men det är värre med att ta sig ner... Antingen får man hjälpa dem om man ser det, eller så hör man ett duns...! Den svarta lilla Paus har börjat äta kattmat nu, medan Pialotta föredrar Pysslas meny fortfarande. De är 10 veckor den 3 augusti och jag har bestämt för mig att det är först då de får lämna sin mamma (rätta mig gärna om jag har fel). Hur vi ska kunna göra oss av med dem är dock en svår nöt att knäcka! Jag är oerhört noggrann med deras eventuellt nya hem och därför har vi inte satt ut någon annons på dem... vill hellre hitta bra hem via kontakter. Hittar vi inte det så får de stanna *ler* Hör gärna av dig om du vill ha en söt eller än ännu sötare kattunge sofiaochsera@cerazophia.com

Pialotta ser hungrig ut!

 

28 C

Det kommer mer, men här är i alla fall en kort rapport från gårdagens utställning...
(vi ska köra hö idag, så jag är egentligen på väg ut...)

Vi var i Borås på Pudelklubbens utställning... 17 tikar totalt (!!) och lilla Vimsa gör en klanderfri insats och springer hem en 3:e placering i Bästa tik klass (!!!!) med CK :-) Efter ytterligare en vinst i juniorklass av 8 juniorer är det ett alldeles strålande resultat! Blir mer nöjd ju mer jag tänker på det! ...men erkänner också att jag precis efter resultatet inte var helt strålande... har dumt nog satt helt fel fokus känner jag! Eftersom kullsyskonen i Norge (Pippi och Gucci) redan tagit cert och blivit BIR (Gucci) så höjde jag även min och Vimsas ribba till att cert var det enda tänkbara... DUMT! Certen kommer att komma, det tvivlar jag inte på med de här resultaten i backspegeln, men den konkurrens som råder i Sverige är faktiskt annan än den i Norge. De brukar inte ha lika stora klasser och inte alls lika många pudlar som visas där.

Dajmens Key Code "Vimsa" värmer upp.

När jag fick smälta det hela så har jag kommit fram till att Vimsa är oerhört duktig och kommer få finfina resultat framöver :-) Att få CK på sin debut i juniorklass och att vid de två efterföljande starterna vinna klassen OCH placera sig i bästa tik är ju helt enkelt galet bra!!!! Det är RIKTIGT bra! :-) och kul!!!!

Lägger in lite bilder från agilityträningen också! Har satt upp ett parallellslalom i trädgården (som hon gärna springer helt på egen hand redan!) och ett par preliminära hopphinder (hästarnas hemmabyggda...) och det funkar alldeles utmärkt att introducera pudeln på :-)

-Braaaaa Vimsa, säger matte, när Vimsa hoppar högt över :-)


Snart dags att börja bygga om det så att det lite mer liknar ett slalom, men man ska gå
varsamt fram... och jag måste läsa instruktioner så jag vet hur det ska göras! :-)


Vimma (som hon kallas allt oftare) springer vidare mot nya mål i utställningsringen!
 

18 C

Orkar egentligen inte alls sitta framför datorn men ändå gör man det... är inte det mer än lovligt korkat? Borde nog på allvar börja ta tag i mitt datorberoende! Tur att man har så många djur på gården att man inte hinner sitta... förr, när jag bara bodde med Sera, hände det ju att jag spelade datorspel (The Sims och Tomb Raider) så att timmarna bara rann iväg! *suck* Slöseri med livet!!!

Nåväl. Ska inte bli långrandig här, men var bara tvungen att uppdatera då det idag har slagits ett rekord - jag och Bandy har hoppat oxer (OXER!!) på 80 cm! De ni! ...och jag som tycker oxrar är urläskiga!!! Det var nämligen så att Bandy var bokad på hopplektion med Jenny och när de var klara så tyckte hon att jag skulle sitta upp och ta ett par språng (som vanligt). Eftersom han kändes riktigt bra på just en av oxrarna så bad jag om att få den höjd... Jag trodde för mig själv att Jenny med all säkerhet skulle lägga den lite högre än vad jag hade bett om jag sagt en siffra - så jag trodde hon höjde från 70 direkt till 80, men när vi var över så sa hon glatt att "Nu slog ni rekord - den ligger på 75 cm"! ...hmm... faktiskt så blev jag nästan lite "besviken" (typ) och då var det ju bara att be om 5 cm till! Det gick strålande och känslan var att vi även kunde ha hoppat 90, men den karamellen kan vi ju suga på litegrann...

De andra hindrena var på varierande höjder mellan 50-65 cm och så var det en vattenmatta med också! Kul kul! Jenny hoppade såklart högre... jag tror de var uppe på närmare 1 meter.

Annat som hänt idag är att jag har badat Vimsa. Det är inte någon barnlek att ha en fullpälsad pudel i bästa tovningsålder... *puh!*... men jag VILL INTE ge upp än. Vill minst ställa ut i unghundsklass och vill mycket gärna få med mig alla cert som behövs (och då måste hon ta minst ett efter fyllda 2 år)... Vad jag ska göra är att klippa om henne i kontinental (som jag sagt förut), men det verkar som att jag klarar av att vänta tills säsongen är över... Blir Borås om 2 veckor, sedan Ransäter och Askersund. Sen tror jag det var en Pudeklubbsutställning i Arboga också... kanske ska man ta även den...?

Just det ja... igår tränade jag hopp, tunnel och hopp med Vimsa hemma på gräsmattan! Det gick alldeles strålande! Hon följer med finfint! Har även ställt upp ett "parallellslalom" så att jag kan börja träna in det med henne. Jag har inte prövat det inlärningssättet förut - Sera klickades in för ett självständigt slalom - men det kan ju vara kul att få den erfarenheten med sig :-) Dessutom är det ett bra alternativ när man vill börja träna slalom, fast inte vill att hunden ska börja gå själva slalom än... i övningen med parallellslalom springer de ju rakt fram bra länge innan det ska flyttas ihop för att få "slalomgången"! :-)

Det blev visst lite långt ändå... oops!
 

14 C

Sera och jag är klubbmästare i agility för tredje gången! Vi har norpat titeln 2006, 2008 och igår även för 2009! Det innebär att vi får behålla det underbart fina vandringspriset och det är precis hur kul som helst!!! :-) Än roligare var det att Sera gick nolla i agilityloppet (!!) och äntligen börjar jag våga se en trend med betydligt säkrare kontaktfält! Ska bli oerhört kul att se hur det går på tävlingar i sommar!

Har en bunt med bilder från agility-KM:et också, men de kommer i kväll. Nu är jag strax på väg till jobbet (klockan är 06,08 när jag skriver detta). Mer följer alltså!

Kl. 22,49
Igår var det alltså dags att försvara fjolårets vinst i Agility KM på Götene Brukshundklubb för mig och Sera. Eftersom jag visste att en seger i år skulle innebära att vi tog hem vandringspriset så kunde ju pressen ha blivit ganska stor och satt tävlingsnerverna i darrning... men som tur är så har jag under många år jobbat just med att hålla mina tävlingsnerver i styr och därför tänkte jag helt sonika att "vi behöver ju bara åka dit och vinna - mer behövs inte"... Utifrån det kunde jag sedan tänka att pressen på alla andra borde vara större, eftersom de behövde slå mig och Sera... och hur de andra genomförde sina lopp kunde ju ändå inte jag och Sera påverka - alltså var det onödigt att slösa nerver och energi på.

Första loppet var agilityklass. Vår svaghet där är, som alla vet, kontaktfälten. Pudlar är inte direkt byggda för att ta kontaktfält - de har ett yvigt och studsande rörelsemönster av sin natur och när man dessutom som förare inte var speciellt noggrann med inlärningen så får man stå sitt kast. Dock har jag under våren börjat se någon slags mönster hos Sera när det gäller kontaktfält... som om polletten äntligen har trillat ner! I Örebro fick vi noll fel på kontakter och varje träning under våren så har kontakterna funnits där - på ett helt annat sätt än tidigare! Så även denna KM-klass! Noll fel och en tidsmarginal till tvåan på ca 8 sekunder blev resultatet efter första klassen.

Blev ingen bra bild på nedgången, men här syns tydligt att hon - trots hopp upp - ändå tar uppfarten jättebra! Nerfarten var ännu bättre!

...och här stadig nerfart på gungan precis påbörjad.

Sedan var det dags för hoppklass. Jag inledde med att starta Monicas lilla dvärgpudel Iza i small - det var skithäftigt! Vilken liten illsnabb pudel det kommer att bli (om hon inte redan är!!). Jag har aldrig tränat med Iza, knappt sett henne gå en agilitybana, men hon följde med min handling som om hon aldrig gjort annat. Fick fem fel på slalom, men i övrigt felfritt! Jättekul! Hade det inte varit så svårt att klippa nos och tassar på en så liten pudel så hade jag nog övervägt en liten vit dvärgis faktiskt! ;-)

När det blev Seras tur så värmde jag upp taktiskt. Det vill säga, jag lät bli att titta på de andra ekipagen som jag visste kunde bli tuffa konkurrenter... I andra loppet startar vi alltid i "omvänd ställningsordning" (dvs den som leder startar sist för att öka press och spänning) och jag och Sera startade alltså sist. När vi gick in på banan var jag inte nervös alls eftersom jag faktiskt inte visste hur de andra låg till och jag visste, utifrån ställningen från agilityklass, att om vi gjorde ett riktigt bra lopp så hade vi alla möjligheter att ta hem det.

Var en jätterolig och lagom lätt bana. Innehöll inga direkta fällor, men ändå svängar och krumbukter så att man fick använda handling både här och där. När Sera och jag kom till 6:e (eller om det var 7:e) hindret som var långhoppet på hyfsad rak linje från däcket  mot ett hopphinder, så hoppar Sera långhoppet snett! Nog för att jag vet att långhopp är vår svagaste punkt (näst efter kontaktfälten), men här kunde jag inte se varför hon valde att hoppa snett - kanske har hon inte fått bilden av hindret helt rätt från början? Nåväl. Vi tog om - och gissa om jag blev skraj när hon gör samma sak igen och vi helt plötsligt hade två vägringar! Det fick ju INTE bli en till, för då skulle vi bli diskade! Jag visste ju inte heller hur de andra hade gått så jag började på allvar tveka om våra chanser... Fullföljde i alla fall resten av loppet på ett mycket bra sätt. Fick en fulsnurr vid säcken som stod på en "icke-rak" linje från tunneln i slutet, men i övrigt bra. Slalomingången tog hon i full fart och helt på egen tass! :-)

Sen var det ett par nervösa minuter innan det kröp fram att ingen av de andra fem ekipagen i largeklassen hade klarat att gå runt båda banorna - Sera och jag var därmed klubbmästare för tredje året! JIPPI!

Sera och jag stolta Klubbmästare i Large, Götene BK, 2009!
(och det finfina vandringspriset är nu vårat!!!!)
foto: Monica Jonsson


Kolla in Sera! Hon ser precis ut som Götene BK´s agilitylogga på den här bilden ju!
(jämför med vandringspriset ovan...!)

...och slutligen en bild på Sera i sin nya fräcka frilla! ;-)
Badfrisyr inför sommaren - inklusive engelsk-lejon-inspirerad svans! *ler*

 

14 C

Idag har Vimsa och jag varit på utställning i Vänersborg. Den utställningen är alltid trevlig och ligger så himla fint vid vattnet. Fast mitt senaste minne därifrån är sedan typ 2002 (eller 2003) med Sera, då jag på hemvägen en oerhört solig dag i varmaste juni blev tvungen att åka med full värme på i bilen!! Självklart nervevade rutor, men ändå!!! Termostaten gick nämligen sönder och flera gånger längs vägen fick vi stanna och låta motorn kylas ner lite grann... Det tog åtskilliga timmar att ta sig hem den gången *skratt*

Hur som helst så gick det helt utan bilproblem den här gången - det gick till och med rent SUPERBRA! Imse Vims skötte sig som om hon aldrig gjort annat än att springa i en ring (den här gången var inte hundarna bakom intressanta alls!) och det resulterade i 1:a placering i juniorklass med CK (igen!!) och senare även 3:e placering i Bästa Tik-klass!!! Den här gången är jag faktiskt riktigt stolt över det där CK:et för domaren var otroligt snål med dem! Det var bara 1:an i resp klass (bland tikarna) som fick CK, så i Bästa tik var vi alltså bara fyra stycken! Då är ju CK värt lite, menar jag ;-) Rosettnörd som jag är så köpte jag såklart CK-rosetten och även rosett för BT-placeringen... det var ju ändå första gången som Vimsa placerade sig i Bästa Tik, så då kan det väl vara ok ändå...? ;-)

I söndags, för snart en vecka sedan, var det avslutning för Vimsas hundkurs. Vi fick göra ett litet "prov" genom att följa en enklare rallylydnadsbana och det gick riktigt bra även för den Vimsiga pudeln... Det där med kontakt är väl ingen höjdare (alltså typ lydnadskontakt) och när sen husse satt sig på en strategisk fotograferingsposition gick det ännu sämre med kontakten, men vi genomförde och är nöjda ändå! Tror inte jag varken kommer hinna eller orka engagera mig för att göra Imse Vims till lydnadspudel - hon får bli utställnings- och agilityhund.

Agility ja... såklart har Vimsa fått prova tunnel och låga hopphinder! I tisdags, när det var avslutning på tävlingskursen som jag var instruktör på, så provade jag till och med "handling"! Det ni! ;-) Det var två hopphinder i 90 graders vinkel mot varandra och sedan en tunnel med sned ingång. Det funkade finfint! Tror såklart inte att Vimsa fattade vad hon gjorde riktigt, men hon följde min hand och det är gott nog :-) Sera är förresten anmäld till en klass 2-tävling i Bollebygd i mitten på juli. Ska bli jättekul! Är dessutom 4 starter i klass 2 samma dag - helt perfekt!

Hoppningen i måndags då... Jo, vi hoppade vattenmatta (!!) och tvåkombiniation. Bandy är ju bara för skön... Han tvekade och krånglade massor inför vattenmattan första gången, men redan vid andra försöket hade han snappat upp att den faktiskt nog inte skulle hoppa upp och bita honom i magen! Då var det bara rakt fram och hopp (i skritt förvisso, men ändå). Sen krånglade han lite över ett räcke och en oxer som stod i en linje på tre hinder, men det tror vi kan förklaras av att skuggorna föll oerhört kraftigt bakom hindrena - det är ingen ursäkt, men en förklaring. Tvåkombinationen gick som en dans. Fick jobba lite för att klara att ta den på ett galoppsprång (han knycklade alltid in ett andra litet kort mellan) och till slut klarade vi det också! Duktig liten grå.

I onsdags var hovslagaren här och skodde hästarna igen. Den här gången har jag låtit lägga på sulor fram för att se om det blir bättre resultat på vår nästa Clear Round, Sydnärkeritten, genom det. Hoppas såklart på en rosett den gången! Idag är det ganska exakt en månad kvar till ritten och hovis var lite osäker på om sulorna (och skorna) verkligen skulle klara av att sitta kvar ända till dess - men annars får hon väl bara komma ut en gång till och slå på dem, tyckte jag *ler*

 

12 C

Fick Ridsport idag och råkade hitta en hemsideadress till bruksprovsvinnaren 2008 - Dee Jost van Dyke 1158. Såklart var jag tvungen att kolla in... han är ju uppfödd av vår hovslagare, Ylva Schultz, och *trumvirvel* när han var föl var han och hans mamma Irco Tweedee här på vår gård och gick på sommarbete! Det ni! Snacka om "jag mötte Lassie" va!!! Förvisso var det före min tid här på gården, men han har en gång betat i de hagar som lilla Bandy går och mumsar i nu! *skrattar* Lite kul är det i alla fall.

Våra hästar går på den obligatoriska "vila-lika-många-dagar-som-antal-ridna-mil"-vilan och jag känner mig tokigt rastlös... vill RIIIIDA och träna inför kommande distansmil! Är så ashäftigt att man blir tokig! Nästan lika häftigt som att hoppa... ;-)
...i morgon får vi äntligen sitta upp på våra springare igen. Då blir det en skrittur *suck* men på måndag är det hoppning som gäller! som sagt... nästan lika kul som distans...!
 

21 C

Med rejäl träningsvärk i kroppen (vågar inte tänka på hur det blir i morgon!) gick vi idag gladeligen till våra kära arbeten *ler* En rapport om gårdagens äventyr finns på Rittrapporter och så fort jag får tid ska jag såklart lägga upp en fotoalbum också! Hur som helst så var det superkul och jättehärligt!! Det gick strålande BRA också - trots min och Bandys uteslutning vid slutbesiktningen (vi hade ju ändå genomfört de fyra milen och två slingorna...!)

När vi sedan kom hem från de där arbetena så visade det sig att våran lilla Pyssla hade ynglat av sig! Det låg två små söta kattungar i den fula fåtöljen i hundrummet. Som tur var hade hon lyckats hålla de bångstyriga pudlarna på avstånd - de stod snopna ute i hundgården. Ica däremot, ja hennes uppgift är att vakta huset (tycker hon själv) så hon vägrar alltid att gå ut i hundgården på dagarna... klok hund ;-)

Här är de två små sötnosarna. Ser mest ut som råttor för tillfället, men de växer ju till sig som tur är! En av dem är tillsalu...


...och det är den mörka! Den flerfärgade stannar på gården och är redan döpt till Pia-lotta!
(Då har vi Pelle, Pixel, Pyssla och Pia-lotta sedan).
 

15 C

I morgon är det dags för distansritt igen *jippi!* Alltså har vi laddat upp rejält inför den idag... *suck* nja... laddat och laddat. Idag har jag badat, fönat och klippt ett stycke storpudel på 10 månader. Vimsa alltså. Idag gick själva klippningen oerhört bra och jag blev mycket nöjd med resultatet - varför är det inte utställning i morgon istället?? Typiskt *ler* Är två veckor kvar till nästa gång vi ska in i ringen igen och att jag tog en pälsvårdsdag i dag beror såklart på att det finns något som kallas TOVOR i en pudelpäls vid en viss ålder! *suck* Nu har de alltså kommit, tovorna! Men. Skam den som ger sig. Tror att min plan blir att ställa i Vänersborg och sedan klippa om henne till kontinental. Missar Borås då, men tror jag kan ställa i Ransäter och Askersund i allafall... ska fundera lite till, men tidsmässigt för pälsskötsel så är det värt det! (Å så tycker jag att kontinental är SNYGGAST också!)

Sera  i absolut snyggaste pudelfrillan - Kontinental! (Sande, Norge 2003)
Längtar tills jag kan klippa Vimsa i samma frisyr och hoppas jag orkar ha
henne i den i många långa år! Underbart läcker frilla!

Martin har fått packa bil och transport med prylarna som jag skrivit upp på vår Distansritts-packlista :-) Återstår bara att göra maten till morgondagen och att bada hästarna. Snacka om "stora djur-badar-dagen"! ;-) Hund är enklare att hantera i badet, men det tar avsevärt längre tid och måste fönas och klippas... häst får hanteras med stålhätteskor och kedjegrimskaft, men sen är det bara att lägga på ett täcke och ställa in i boxen. Praktiskt! :-)

Lägger förresten ut en blänkare på förstasidan om att jag ska göra den där hinderbeställningen som jag skrev om igår... Vill ha lite fler färger och behöver minst två hinder till i vår paddock tycker jag, så jag kan helt enkelt inte vänta längre (bara tills skattepengarna har kommit *skrattar*) - vill du vara med så passa på! Om vi är fler som tänker samma tanke är det ju onödigt att alla ska betala egen fraktkostnad! Det är kanonbra, och snygga, hinder!!!! (Gör sig även utmärkt som rena paddockprydnader ifall man inte vågar hoppa över dem...)

Håll nu tummarna för att vi blir godkända på vår Clear Round Distans i morgon! (....så att vi får börja tävla någon gång...!! *ler*)

 

10 C

Idag var det dags för Matilda att rida lektion på Mini igen. Hon rider varannan vecka, då hon är hos oss på helgen. Idag hade Jenny lovat att det skulle bli hoppning och det blev det!! Först visade Matilda att hon har fått rejäl kläm på det här med att rida lätt nu - idag var första gången som det fungerade direkt då de satte iväg i trav! Kul!
Hon var lite nervös inför det här med att hoppa, men det löste sig alldeles förträffligt bra. Mini är ju en så snäll liten häst... eller om det är hund han är... nåja. Här kommer några bilder:

Det var meningen att de skulle travhoppa, men en gång satte Mini iväg i
galopp och det gick jättebra det också.

Efter hoppningen blev det trickträning....

...och i det ingår Matildas favorit - rutchkana nerför baken på Mini!

Vill du beställa hinder från Safety-System? (kolla deras sortiment via den här länken).
Jag ska göra en beställning under juni månad - vill du vara med så delar vi på frakten?! Kontakta mig om du vill vara med: sofiaochsera@cerazophia.com
 
 

10 C

Jag tycker ju att det är lite kul med prylar. En av de roligare prylarna jag har stiftat bekanskap med är den däringa GPS:en som mäter hastighet mm när man till exempel rider eller promenerar (eller cyklar och springer med för den delen). I torsdags fick den följa med ut och vi mätte upp ännu en av våra ridvägar. Det var så himla kul! För det första så red vi 8 km. Snittfarten blev 9,2 km/h (uppvärmnings- och nedvarvningsskritten drog ner snittet rejält) och den snabbaste galoppen mättes till 24,4 km/h! En liten bieffekt med fartmätar-GPS:en är att jag blir så galet sugen på att mäta hastigheter att jag kan göra de mest konstiga saker - som till exempel att ösa på en galopp järnet (läs; hästarna tävlade!) uppför sista lilla backen på hemvägen bara för att se om vi kunde få upp snitthastigheten och därmed klara oss över 9 km/h trots att vi hade sista skrittsträckan kvar hem... Jag är ju annars gärna väldigt försiktig med att låta hästarna tävla (för stora risker), men GPS:en har fått mig att glömma allt säkerhetstänk! Här ska mätas kors och tvärs!!!

Hoppat har vi gjort också! Både med hästar och med hundar :-) Hästarna fick övningen "huset" fast utan skorsten (behöver fler hinder....!) och det gick helt otroligt bra! Var så attans nöjd så det är inte klokt. Nu har vi byggt upp en annan övning i paddocken - den är säkert för svår för oss egentligen och det är ganska tight om utrymmet, men va sjutton, man kan väl alltid försöka?

Vimsa var på hundkurs i går igen och var mycket duktig som vanligt. Går ju faktiskt inte att begära att hon ska gå "fot med ögonkontakt" förbi andra hundar när vi aldrig övar fot med ögonkontakt hemma... så jag nöjer mig med att hon går förbi andra vovvar utan att bry sig om dem eller titta på dem och det gör hon. Övade sitt kvar, ligg kvar, position vid sidan, hopp med mera på planen sedan och det går såååå bra! Ute i skogen fick vi en spårövning som innebär vovven ska söka av en "vallad" trekant med godis och sedan, i spetsen, ta upp det lilla spår som går ut därifrån. Det var en jättebra övning som man busenkelt kan göra hemma. Ska helt klart göra åtminstone ett par sådana övningar i veckan som kommer.

Bild från 2007 när Sera och jag tävlade i Borås.
Hon var överlycklig över att få träna lite igen kan jag lova!

Efter kursen körde jag agility med Sera. Ville främst träna kontaktfält och min plan var att göra det i en bana. Om jag bara kör kontaktfältshinder ett och ett så har hon jättefina kontaktfält, men så fort det blir tempo och bana över det hela så falerar dem... då är det för kul och hon får för bråttom. Hittade en relativt bra bana bara utifrån hur hindrena stod. Lade Sera plats och gick banvandring. Sera var klockren på alla handlingsalternativ, men hoppade typ alla kontaktfält. Jag preparerade med korv, men den flög ju all världens väg på tex gungan... *suck* Tror ändå att det är ett bra sätt - att nöta in att det finns korv på kontaktfältet! Hon behöver lära sig att det är något bra med att hinna med att ta kontakterna liksom! Blir ett träningstillfälle till på tisdag - sedan är det tävlingsdebut för året på torsdag *ler*

Även Vimsa fick göra lite små saker på agilitybanan. Vi sänkte däcket och lät henne hoppa igenom det - inte minsta tvekan (men så har hon ju börjat fatta det där med att hoppa över saker också). Sen provade vi 3 meterssäcken som hon tidigare vägrat att ens stoppa in nosen i - trots korv!!! Nu helt plötsligt så sprang hon rakt igenom och det var jättekul!!! Väl igenom en gång så gick resten av bara farten! Kan nog bli något av den hunden också så småningom *ler*

Och. Slutligen.
Idag har jag och Bandy hoppat 70 cm på hoppträningen! Bara ett hinder, men ändå. De andra låg på 65 cm, så det är ju ändå godkänt ;-) Dessutom hoppade vi kryss (alltså kryss uppifrån sett - det andra heter sax!) och.... *trumvirvel* vi hoppade trippelbarr!!!!! De ni! Nu är vi snart oslagbara! ;-P

Bandy och jag för ganska exakt ett år sedan. Då hoppade vi med klump i magen
både Bandy och jag - nu har vi skitkul och vågar oss på hela 70 cm!
 ...är nog ändå liiiiite impad av mig själv nu faktiskt... :-)
 

5 C

I natt vaknade jag av ett konstigt ljud vid ett par tillfällen. Lika yrvaket bestämde jag mig för, varje gång jag vaknade, att det antingen var två katter som bråkade rejält eller så måste det vara rådjur som skäller.

När jag sedan som vanligt släppte ut hundarna för morgonrastning och Sera börjar stormskälla blev jag lite spak. Inte brukar väl Sera skälla på ingenting? Vimsa stod avvaktande en bra bit ifrån Sera och bara tittade på henne. Ica nosade omkring och skällde inte. Då förstod jag att det i allafall inte var någon så otäck sak som en okänd människa på gården (för dem har Ica järnkoll på i såfall! *ler*).

Började titta ut genom fönstrena i den riktning som Sera skällde, och när jag kom till "datarummet" :-) och drog upp persiennen så fick jag syn på vad det var.... Vips ropade jag in hundarna och gick ut med kameran istället :-)

...och sen var jag ju bara TVUNGEN att hinna uppdatera innan jag åkte till jobbet idag!

Det låg en jättefin råbock och vilade alldeles intill husknuten!!!


Här har jag förvisso zoomat in lite med kameran, men jag var supernära ändå! Typ max 5 meter ifrån! Kändes som jag kunde gått närmare, men med tanke på de stora fina hornen så höll jag mig på lite bekvämt avstånd ändå...!
 

9 C

Vilken härlig helg! Man kan hinna med så mycket om man bara lägger manken till litegrann :-) Fredagen började dock sisådär. Jag badade och fönade Vimsa, men själva klippningen kändes INTE bra. Följde klippkursens "instruktionshäfte" till punkt och pricka men insåg snabbt fakta - jag har inte talang för det här med klippning så varför hålla på? Var ypperligt nära att helt strunta i utställningen - hade ingen inspiration alls!

Som väl var så kom det en lördag med en helt underbar distansritt emellan *ler*. Med både bil och transport fullproppade gav vi oss iväg till Hökensås utanför Tidaholm. Vi fick med oss min mamma och min morbrors fru som groomar - vilket är en bedrift i sig... ingen av dem är direkt trygga tillsammans med hästar men med god pastasallad, wienerbröd och massor av kaffe gick det att muta även dessa båda *ler*

Hästskraja lilla mamma groomade med bravur på Hökensåsritten!
Dessutom matchade hon ju hästen med sin röda jacka! Klockrent!

Vi bestämde oss för, och synkade ihop oss med de andra som startade i vår grupp, att ta det ytterst lugnt i starten... Bandy och Bento var supertaggade, men skötte sig ypperligt! Jag fick mig en liten protest till att vi skrittade iväg... Bandy slängde ut bakbenen i ett försök att tala om att han minsann kunde springa istället för att gåååååå! :-) Söt häst! Lite extra kul var att när vi skulle pulsa in (pulsade in på 40 förresten!), så frågade funktionären om det var Bandy. Ja... sa jag (och undrade såklart hur hon kunde veta det). Då berättade hon att hon ägt honom förut, och då förstod jag ju att det var Malin Carlsson som pulsade!!! Jättekul! Nu behöver jag bara träffa Ylva IRL så har jag träffat alla Bandys tidigare ägare :-) Gillar sånt! Det är Malin som har genomfört en 50 CR med Bandy tidigare.

Ridvägarna på Hökensås var HELT underbara! Dessutom var det jättekul att de olika slingorna korsade varandra ute i skogen för man mötte så många andra tävlingsekipage då. Alla hejade och var jättetrevliga - ju mer man rider märker jag att man blir mer och mer förtjust i sporten! Jag var nästan nära att ta till lipen när jag kom på att vi faktiskt var ute på ännu en distansritt för det är så J Ä V L A härligt!!!!! Fort gick det också! Jättekul (och bra) med GPS:en på armen! Annars hade vi nog kommit in för tidigt i mål! Fick faktiskt vänta en stund ute på banan för att inte bli uteslutna pga för snabb tid! En sak har jag lärt mig - det är inte värt att rida PP18 något mer, det är på tok för kort... nu blir det aldrig mer något under 30! :-P ...lärt mig en sak till förresten... man MÅSTE ha groomar! Det var jätteskönt (trots att det var så kort sträcka) och kul att bli mött ute i skogen! De gjorde ett strålande jobb!!!

Sedan var det dags att ladda om. På söndagen bar det av till Larv och Skaraborgs kennelklubbs utställning. Vimsa debuterade i juniorklass med bravur! Själv hade jag ju såklart stora förhoppningar om cert och BIM redan vid debuten (*suck, jag lär mig aldrig*), men att bli 3:a i klassen av typ 8 samt att få CK skäms inte för sig heller! Dessutom fick jag höra från Grete (Vimsas uppfödare) att Vimsa därmed blev först i kullen att få CK!!! Då sträckte vi på oss lite till! Dock behöver vi träna ringträning för hon tyckte det var på tok för spännande med hundar som sprang bakom henne... gick liksom inte att få till hennes fina steg så bra då...! *ler* Buspudel!! Hur det gick med den usla klippningen från i fredags? Jo, som tur var fick vi hjälp av min agilitykurskollega Monica som var där och ställde sin dvärgpudel Iza. Monica tyckte inte att jag hade gjort så vidare värst fel - jag hade bara tagit i lite för dåligt (dvs klippt lite för lite *som vanligt*). Hoppas Monica ska på alla utställningar som jag har planerat in i sommar... *skrattar*

Monicas dvärpudel Iza. Matildas favorithund!

 

11 C

Kom på att det är alldeles för lite om distans på den här hemsidan! Agility, utställning och hoppträning i all ära, men det är ändå distans som jag och Martin har som främsta gemensamma intresse! Vi delar ju även hundintresset såklart och det var ju det som hemsidan handlade om från början, men nu behöver jag få plats med både hund och häst. Ska därför bums ta och skapa en distanssida! Undrar om det går att få tag i bilder som fotografen från Tidningen Ridsport tog på oss i samband med Billingeritten i augusti... Misstänker att det finns minst ett par riktigt bra bilder där. Skulle vara oerhört kul att ha ju! På lördag kommer min kära mor att "hinka" åt oss och då får hon även ansvar för kameran är det sagt. Jättekul!! Vem ska hinka åt oss på A9 i Kristinehamn den 24 maj då? Var inte blyg - det är inte vi - hör av dig om du vill följa med och hjälpa oss! Vi behöver "anställa" en hinknisse eller två! Jag lovar att det är kalaskul!!! MAILA mig om du vill vara med! (vi bjuder på mat och fika samt tillhandahåller bil för ändamålet!)

På lördag är det alltså säsongspremiär för oss. Vi ska rida 18 km PP på Hökensås. Ska bli helt sjukt kul! Känns bara lite synd att vi inte hållit igång hästarna tillräckligt för att våga årsdebutera på en 30 km PP, men nåväl... två helger efter är det ju 40 km CR på A9 istället och det är ju egentligen bättre - efter en godkänd CR får vi starta tävlingsklass! ... vilket i sig inte behöver innebära att man ska tävla! Vårt mål med distansen, åtminstone de närmsta åren, är främst att ha ett tydligt mål med ridningen, att komma ut och rida på nya platser och helt enkelt att ha kul tillsammans med häst och hinknisse! Njuta av livet, helt enkelt. Sen, om man liksom ändå startar, kan man ju lika gärna få en placering med sig hem genom att starta i tävlingsklass... det är ju inte samma sak som att tävla. Förresten är det inte heller något som säger att man måste tävla mot andra - kan lika gärna tävla mot sig själv!

Har påbörjat en text som beskriver bakgrunden till mitt/vårt distansintresse som jag tänkte skulle publiceras på hemsidan så småningom. ...men man vill ju ha lite fräcka distansbilder att komplettera med först!

I morgon är det baddags för Vimsa igen! Det är väl ingen som tror att jag nöjer mig med att rida en liten ritt på en hel helg... nejdå, självklart ska ju hundarna ha sitt också! Därför är ImseVimse anmäld till utställning på söndag - vilket medförde att jag blev "tvungen" att ta semester från jobbet i morgon fredag för att hinna göra i ordning allt! *he he* Gillar såklart mitt jobb, men det är ju aldrig fel med tredagars helg ändå liksom! :-P

Ååååh! Bara en liiiiten sak till! Jag hittade en häst på internet idag som jag red när jag bodde i Vänersborg och pluggade! Han heter Kookaï och är ett fullblod. Jag ska inte påstå att jag red honom särskilt mycket men det var ändå ett par gånger. Red alltid ut. Korsade trafikerade vägar, galopperade över ängar, red ensam på cykelvägen ner mot stan osv. Minns att han var mycket trevlig liten pojke - han var bara 3 år då, men jag trodde han var minst 11 kommer jag ihåg! Jättemycket arbetad från marken och inriden strax efter 2 (har jag för mig) och oerhört stadig i kroppen. Var nog prövad på galoppbanan också vill jag minnas. Googlade på honom och hittade dit... men något har hänt på vägen till hans nuvarande ägare verkar det som. De jobbar hårt för att finna varandra, nya ägaren och lilla godingen Kookaï. Jag kommer absolut att besöka sidan och hålla mig uppdaterad.
 

12 C

Tre kurser sedan sist. Longerkurs, hundkurs och hoppning. Börjar från början.

I lördags var jag och Bandy på longeringskurs hos Jenny. Bandy är ju inte longerad speciellt mycket som unghäst (enligt uppgift från hans första ägare, Ylva) och han har krånglat ganska rejält när jag försökt hemma. Stannat, vänt sig mot mig, backat och någon gång även kastat sig bakåt i linan. Skulle ju vara oerhört praktiskt att kunna longera honom emellanåt, så alltså fick det bli en liten kurs. Gav oerhört mycket!!! Efter lite genomgång inne gick vi ut och fick se Jennys vällongerade hästar i arbete. Vi gick igenom olika inspänningar osv. Sedan använde Jenny även Bandy som lite visningshäst med "förhoppningen" att få visa hur man reder ut lite krångel. Bandy gick, som alltid i Jennys händer, som en klocka såklart!! Nåja, ett eller annat proteststopp blev det ju, men mina västa farhågor uteblev (dvs inga kast!). Även Bandy fick en inspänning. Har tidigare bara longerat honom med gummisnodd och eftersom han inte direkt har protesterat mot det så provade vi en annan variant. Gick bra även det och efter en liten stund stod jag där med en häst som snällt, och något så när avslappnat, travade runt mig i en ring. Var jättekul! Ska absolut ta upp detta på hemmaplan!

I rask takt efter longeringen var det bara att "sadla om" och bege sig till hundklubben. Det var dags för Vimsas kontaktkurs. Missade skogspromenaden i dag, men det gick dess bättre på lydnadsplanen. Övade sitt kvar, ligg och ligg kvar, hopp samt gjorde små rallylydnadsbanor. Sitt kvar har vi väl övat sisådär hemma, men ligg kvar har Vimsa inte gjort. Inte hopp heller. Ligg kvar gick snudd på bättre än sitt kvar! ...fast jag har nog slutat att förvånas över den hunden. Jag vet inte hur hon lär sig eller vart hon snappar upp det... kanske gör hon som Bento - vilar sig i form???

-Jag äääälskar godis, säger lydnadshunden ImseVims
(ursäkta lite taskig bildkvalitet... fick trixa lite för att ta bort lite för mycket oskärpa...)

Hopp över hinder tyckte Vimsa var lite konstigt först - varför ska jag promt över när det går att gå runt, tycktes hon undra. Även detta släppte snabbt när hon varit över två gånger. Sedan var det jättekul att hoppa... vilket såklart bådar gott inför kommande agilitykarriär. Vimsa ska få börja prova lite olika hinder så småningom, men jag inte för avsikt att träna henne något på bra länge. Vill inte slita på den unga kroppen och sen tycker ju inte jag att syftet är att komma ut så fort så möjligt - jag vill hellre ha säkra hinder och en mycket bra grundinlärning innan jag tänker mig börja träna agility (alltså träna kombinationer, banor och tävla). Har ju köpt hem material för att bygga ett par hopphinder och ska även låta bygga ett "Balans-A-hinder", men förmodligen får det vänta tills vårt projekt med inglasad altan är klart... plus att det förmodligen blir som så att stallet ska byggas ut... (men det kan jag ju återkomma till i såfall...) *ler*

Sist men inte minst - hoppträningen i går....! oj oj oj. Får nog snart slut att förundras även här... Bandy gick som en klocka! Övningarna för dagen var att hoppa två hinder på en rak linje (första övningen två räcken andra övningen två oxrar) och räkna galoppsprången mellan hindren. Först skulle vi ha så många språng mellan som möjligt och i andra varvet skulle vi ha så få språng mellan som möjligt. Både på räckena och oxrarna fick jag och Bandy en skillnad på 4 språng mellan det flesta antalet och det minsta antalet. Var jättekul övning verkligen! Gillade speciellt när det skulle vara så många språng som möjligt, för då gällde det att hålla ihop och galoppera sakta... kändes som om man kunde det där med hoppning då liksom *ler* ...eller som jag sa efteråt - man kunde ju inbilla sig att man var i Scandinavium och red som de stora...! ;-)

Bild från ett annat tillfälle, men det gick lika bra i måndags som då!

Träningen avslutades med en bana där det ingick totalt sju hinder, varav inte mindre än tre hinder som vi inte ridit på tidigare under kvällen. Bandy brukar ju alltid få hoppa i trav först för att jag inte ska flyga all världens väg när han stannar för att titta på dem... men i kväll bestämde jag mig för att vi skulle hoppa bana som bana ska hoppas - i galopp! Jag koncentrerade mig mycket noga, tog fasta på känslan om Scandinavium (dvs red i kort och koncentrerad galopp) och körde.....
Det gick SÅ BRA!!!! Det var inte minsta tvekan från min lilla Bandy och vi hoppade som om vi inte gjort annat! Helt klockrent! Superkul och så himla häftigt!!! Nu ska hästarna få lite vila resten av veckan. Har tagit en skrittpromenad på 4 km idag - men det var mest för att testa min nya leksak, Garmin Forerunner 305 - och sedan är det dags för distans på lördag! Kuuuuuul!!!

 

14 C

I måndags var vi ute på en "semi-långritt" med hästarna. Vi var lite tuffare än vanligt - vi travade på riktigt smala skogsstigar och travade i nedförsbackar... måste ju börja hålla uppe tempot lite nu när det närmar sig årsdebut i distans med stormsteg! Den 9 maj tycker jag att alla daglediga (dvs typ alla, för det är en lördag *ler*) ska bege sig till Hökensås och titta på Hökensåsritten! Har man inte ridit eller varit i kontakt med distansritt tidigare så blir man sugen kan jag lova! Är superfräckt!!! Martin och jag ska starta 18 km PP (PP=Prova På). Tycker inte riktigt att vi har fått igång hästarna för en 30 PP, så vi börjar lite försiktigt i år. Till det här tillfället har vi fått tag i "hink-nissar" (vi har efter lite övertalning förmått min stackars mamma att vara behjälplig), men om någon känner sig manad och är nyfiken på distans så får man mer än gärna "hinka" åt oss på nästa ritt;  A9 i Kristinehamn! Anmäl dig!

Imse Vims var på sitt andra kurstillfälle i söndags. Vi övade passeringar i skogen och sitt-kvar på planen. Den hunden går verkligen som en klocka! Upphör aldrig att förundras över hur snabbt hon fattar vinken! Hon som inte har minsta vana av att möta eller träffa andra hundar liksom rycker på axlarna åt alla lekmöjligheter man kan tycka skulle vara lockande!! Hennes största bekymmer på lydnadsplanen var när Martin skulle göra lite övningar (det ingick faktiskt en enklare rally-lydnadsbana!!) och jag skulle stå en bit ifrån för att inte störa... gjorde jag något så var det nog att störa förstås! Vimsa var mer vallhund än pudel vid det tillfället... såklart inte i praktiken, för hon hade ju koppel på sig, men hon sökte hela tiden med ögonen efter vart jag hade tagit vägen. Söt hund.

...och slutligen blev det hoppning i paddocken igår. Vi ställde upp en studsserie på fyra hinder (3 meter, 6 meter och 3 meter som mellanrum). Döm om min förvåning och glädje när Bandy drar mot hindrena och inte ens gör minsta antyda till att stanna någon gång!!! Kanske kände han igen övningen från förra veckans hoppträning, eller så har han helt enkelt kommit över sin "skräck" tillsammans med mig :-) Superkul!

 

15 C

Den här dagen började helt toppen! Var på KANONBRA kurs i foderlära och foderstatsberäkning hos JK´s häst! Helt superintressant och kanon!!! Därefter hade vi lite kalas för Matilda som fyller 7 om en vecka (men då är hon hos sin mamma, så därför hade vi lite förskotts-kalas idag).

När gästerna hade åkt hem skulle vi gå till baksidan och DÅ.... Martin fick syn på något i rabatten - EN HUGGORM!!! En riktigt stor otäck sak låg där och solade! TÄNK om hundarna hade fått syn på den först - en huggorm dödar ju en hund busenkelt! ...och jag har inga Betapred hemma!!! Ska ringa veterinären på måndag omedelbums! Hur det hade kunnat gå med katterna eller lammungarna vågar jag inte tänka på...

Martin sa att han aldrig hade sett huggorm här förut, även om tidigare ägare tydligen har haft gott om dem. -Fast det klart, sa Martin, förut gick det ju fler hästar och stampade i marken här. (Martin och hans ex hade 6 hästar) -OK, sa jag, då får vi väl köpa några fler då!

Visst är väl det en alldeles supertrevlig lösning på ett jobbigt problem?! Hästar är mysiga, dem vill man gärna har fler av - ormar är inte mysiga och de försvinner av hovstamp! Klockren lösning tycker jag :-)

 

14 C

Jenny och Bandy på träning hemma i Jennys paddock.

Vi tränade ju hoppning i måndags också! Då gick det som hejsan! För första gången var jag INTE nervös när vi åkte dit *kors i taket*, men blev såklart nervig när jag såg dagens övning... det var en studsserie om 9 (!) hinder längs med ena långsidan och sedan tre hinder i en liten slinga på resten av banan. Jag har ju en viss skräck när det blir för många bommar "att trassla in sig i" som ni säkert vet... Dock fick vi börja med att trava och när vi sedan vågade oss på galoppen över studsen och Bandy kom på vad poängen var så gick det som attan! JÖSSES vad det var roligt! Känslan från det extra hoppasset vi tog för Jenny (när det egentligen var hon som tränade Bandy och jag bara liksom kände på honom precis i slutet) satt liksom kvar och det hjälpte till i såväl styrning, tydlighet och mod! Var JÄTTEKUL! Nu har vi bestämt att vi ska träna hoppning samtliga inbokade tillfällen... först hade vi (läs; jag) tänkt att balla ur typ halvvägs, men icke sa nicke - här ska det hoppas!!!

Han är sååååå duktig min lilla grå! Ska bli mycket spännande att se hur de lyckas på
en lokal 0,90 han och Jenny! Självklart förutsätter jag blågul rosett direkt! ;-P
 

10 C

Vimsa är nio månader och har blivit klippt i vuxen lejonfrisyr! Den har mer markerad midja och är enligt mig mycket snyggare än "baby-varianten". Men snyggast är såklart kontinental!!

Imse Vimse skötte sig som vanligt med bravur! Stod snällt stilla på trimbordet läääänge! Fick såklart lite korta rastningsrundor utanför klubbstugan, men klippningen tog sin tid... och det blev riktigt bra! Har med mig många tips hem därifrån... hittills har jag i princip klippt lite på måfå... vet ju hur det ska se ut, men inte hur man gör rent tekniskt för att ta sig dit - förutom att göra handrörelsen för själva saxens funktion då förstås! ;-) Nu vet jag (tror jag) och ser med lite mer tillförsikt fram emot utställningen i Larv den 10 maj som hon är anmäld till. ...ska bara ge henne en ordentlig avmaskningskur först, så kanske all  hundmat som hon vräker i sig fastnar på henne också.. är på tok för tunn!!!!

Vimsis har gjort fler saker också - vi har börjat på kontaktkurs på hundklubben! Första gången var i söndags. Vimsa som knappt är van att gå i koppel och som då rakt inte har sett så många hundar på ett och samma ställe någonsin förut, skötte sig även här med enastående talang! Hon är nyfiken på andra hundar, men inte så mycket att hon promt måste hälsa på dem. Det gillar jag. Dessutom var det enda som störde hennes koncentration på lydnadsplanen att husse inte var inom synbart avstånd... hundarna runt omkring var inte det som lockade mest. Trevlig hund. Kan nog bli bra den också ;-)

Svårt att tro att det här yrvädret till Vimsis kan vara tam, men det är hon emellanåt!

Efter kontaktkursen fick Sera köra ett par hinder på agilityplanen. Jag är inte mycket för "spontanträning" utan genomtänkt träningsplan egentligen, men så här i början av året - och på premiärträningen - tyckte jag det var roligare att bara låta henne springa och hoppa bäst hon ville :-) Kontaktfälten kördes dock med stenhård koncentration och på det sätt vi har bestämt oss för att vi ska träna dem. Behöver jag säga att Sera fullkomligt äääälskade att vara på en agilityplan igen? Blev ju inte så mycket av den biten förra året eftersom hon hade en oerhört envis och ihängande urinvägsinfektion att dras med... och kommer säker inte bli speciellt många tävlingar i år heller... Vimsas utställningar får nog gå i första hand i år.

 

11 C

Nej, det är inte här det händer just nu. Det är på www.skarsbackefinull.se som uppdateringar har skett den senaste helgen :-) Det lammar för fullt och är en hel del jobb med det... speciellt när allt inte bara flyter på, så att säga...

I fredags hann vi dock med en hoppträning med Bandy. Det var Bandy som fick en lektion, inte så mycket jag :-) Var nämligen så att Jenny red den lilla Bandyn. Jag tror ju att han kan så mycket mer och gärna skulle hoppa lite högre än vad jag törs styra emot, så då överlät jag det till Jenny istället :-) Bandyn hoppade hela 90-95 cm i en liten slinga om 3 hinder. Det gick så jättebra att Jenny till och med tyckte att hon skulle behöva få tävla honom på en lokal hopptävling :-) Absolut, sa jag, det skulle ju verkligen vara kanonkul! :-) Ska bara träna lite till...

BandyBoy är jätteduktig! Här ca 90 cm med Jenny K.

När Jenny "värmt upp" lilla hästen så fick jag sitta upp för ett par skutt. WOAW vilken skillnad på häst och hopp!!! Var helt overkligt! Nu behövde inte jag koncentrera mig på att han skulle över hindrena, utan kunde istället bara hänga med och försöka få in min egen stil något så när... ;-) OCH för första gången (vad jag vet i allafall) bad jag faktiskt om att få ett hinder HÖJT! Det var dessutom en OXER som nu slutade på hela 65 cm!!! Gissa om jag var galet nöjd efter det passet... åkte bums hem och började surfa nätet runt efter en lämplig modell på hoppsadel... kanske inte ska hoppa i den bomlösa ändå *funderar*. Var galet bekvämt när jag fick provhoppa i Jennys Bates Elevation Plus. Fast just den modellen är för exklusiv för såväl min plånbok som min nivå på hoppträning känner jag... *ler* ska undersöka Bates och Wintecs andra modeller så får vi se vad vi kan landa på.

...och här ca 65 cm med mig!

 

12 C

Hoppträning idag igen - magen knyter sig varje gång på väg dit och jag säger jämt till Martin att "vi kanske ska sluta med hoppning och börja rida dressyr för Jenny istället". Varje gång på väg hem längtar jag till nästa gång! Är inte det märkligt?!

Är egentligen lite för trött för att uppdatera men kan inte låta bli att bjuda på två bilder. Det kommer att bli ett helt album i morgon kväll, för jag hade den stora turen att få hjälp med kameran av Mette! Hela hoppgruppen fastnade på linsen och självklart måste jag ju visa hur duktiga vi är i vår grupp!!

Är iallafall högre än i det första hoppalbumet på hemsidan :-)
Kan det ha varit typ 55 här tro?

Blir liiiite aningens tuffare för varje gång. I dagens övning, bana på 6 hinder,
ingick det hela tre (!!) oxrar som vi tog oss över Bandyn och jag! :-)

 

7 C

Eftersom Bento haltade igår bestämde vi oss för att låta bli ridning och istället ta en promenad med hästarna, men jag kunde inte hålla mig... så idag plockade jag fram tränset... och inget mer! :-) Tog helt enkelt en barbackatur på den lilla Bandyn!! :-)

Uppsutten på Arabprinsen utan sadel!

Observera att det är en sällsynt syn hittills... har bara hänt en enda
gång tidigare - i en trygg inhägnad paddock!

Martin ledde Bento och jag red alltså Bandy - ut!! Jag red UT barbacka!! *ler* Kanske inte tycks vara så värst märkvärdigt, men joooo - det är det! En spelevink som Jazzgossen (även kallad Bandy) kan gott och väl göra ett skutt utomhus i ren skräck! Vimlar ju av läskiga stenar och träd som äter små grå till kvällsmat :-) Hur som heslt så gick det alldeles lysande!!! Red kanske ca 2-3 km på grusvägen och hoppade bara av när vi mötte grannen med en skock islänningar (besök gärna hennes hemsida - de har ridskola och långritter mm!) samt när annan granne kom med traktor och skogsvagn... Åtminstone det sistnämnda var väl tillräckligt avhoppningsskäl i allafall...
Fast självklart red jag ända hem - inklusive över ett litet dike där det brukar bli ett spontanskutt från jag-vägrar-att-nudda-vatten-hästen - men idag var han tam och tog bara ett större kliv över - snäll arabhäst! :-)

Igår var jag även ute i paddocken och höjde hindrena hela 5 cm. Inte dåligt. Har ju inte tagit oss över dem än, men vafan - 5 cm hit eller dit ;-)
 

5 C

När hovslagaren hade åkt hem igår kände jag att det banne mig var dags att pynta paddocken vårfin! Skyndade mig innan Martin kom hem (han tycker nämligen att hindrena kan vänta tills vi har fått på ett lager med ny sand i paddocken - det tycker inte jag!) och vips hade jag byggt upp en liten slinga av våra tre hinder! (Jättespännande slinga... ser ut som på de där fotona från förra året... kan man bygga på något annat sätt med bara tre hinder - hm... kanske dags att beställa fler *skrattar*)

Martin var också sugen på att rida i det underbara vädret, så vi slängde på lite sadlar och grejer (!!) och gav oss av. Skrittade ut en sväng som uppvärmning och vad märker vi... Bento haltar!!! Förhoppningsvis är det bara lite ömhet efter hovslagarens arbete, men det återstår att se. Martin fick hoppa av och leda sin gamla vän. ...han har ju ändå ett par år på nacken, men vi hoppas att han håller länge än! Distansritter är ju redan inplanerade!! ;-)

Jag bestämde mig dock för att fullfölja mina vårkänslor och ge mig ut i paddocken på hoppäventyr! Hade satt bomhållarna på 45-strecket, men när jag kontrollerade idag så såg jag att själva bommen faktiskt hamnar på 50 cm då! :-) Jag hoppade alltså en slinga på tre hinder, 50 cm, på helt egen hand hemma i våran paddock!!! Weow!! Det började med ett grön/gult kryss (sax - förlåt, Jenny!!) längs med långsidan, vände snett igenom över ett röd/vitt rättuppstående och slutligen fattade jag mod och hoppade blå/gul  j ä t t e b r e d oxer/stigsprång längs med andra långsidan...!

Ja, Bandy gick åt sidan både på det röda (men då fick han hoppa från stillastående!) och det blå - men han kastar sig inte åt sidan längre och jag blir inte så när lika rädd! :-) Kul! ...kanske ska bygga ut hinderparken nu, som sagt... *gapskratt*
 

-1 C

Här är han - gårdens egen sol! Det är en hästtransport av märket Fautras Provan -02, med step-up, fronturlastning (som vi inte kommer använda förvisso) och sadelkammare! Har trånat efter denna typ av vagn länge, men inte direkt tyckt vi haft råd att byta... dock ska man ju inte heller köra olagligt, så när den här gula reades ut (typ), så klippte vi till! MYCKET nöjda - och hästarna likaså! :-) Nu är det bara jag själv som behöver sätta mig på "skolbänken" igen - får nämligen inte köra den här utan BE-körkort... tur att Martin är så gott som komplett vad det gäller bokstäver på körkortet... är väl bara buss och taxi han inte har bokstav för :-)

Låt mig presentera - gårdens egen sol!!!

I helgen var ju Vimsa på sin första kurs - klickerkurs - på hundklubben. Hon är ENASTÅENDE den hunden... oj oj oj... hur kommer det sig att jag har fått en så himla lätt och trevlig hund? ...fast det där med lätt... egentligen tror jag hon kan komma att bli ganska svårtränad faktiskt! Eftersom hon lär sig och fattar så himla snabbt gäller det VERKLIGEN att det blir rätt ifrån början!! :-) Ska bli SUPERSKOJ att introducera agilityhinder för henne, som sagt...!

Mer om klickerkursen finns i ett eget album. Men så pass kan jag säga att mer behaglig hund att ha med sig på kurser och sånt får man nog leta efter. Hon hänger inte handlöst ut i kopplet för att nosa på andra hundar (skiter faktiskt i dem!), skäller inte i bilen, kunde vara LÖS när vi tränade utan att rymma till de andra som också tränade runt omkring (!!!!!) och hon var oerhört noga med att alltid ha koll på vart jag var någonstans... :-) Inte van vid sådana hundar - men jösses vad skönt att ha en! Hoppas verkligen det håller i sig!
 

-1 C

Var förvisso tänkt till en rejäl "cliff-hanger", men kanske inte riktigt så här lång... *ler* Dessutom kan jag inte tala om vad den där roliga grejen är än, för jag har inte hunnit ta någon bild av den än... *suck* men man skulle kunna säga att det är lite som en sol i vårt liv ;-)

Har gjort lite saker sedan sist i allafall. Var hoppträning i måndags, vilket gick bra även då. Det spelar ingen roll att jag börjar fatta att det faktiskt går bra - jag är precis lika nervös inför varje gång ändå! Hoppar verkligen med skräckblandad förtjusning! Den här gången "råkade" Jenny höja vårt hopprekord också... har nu varit över 70 cm och det är faktiskt inte äckligt att hoppa över - min spärr sitter mer i det där att man måste styra emot!!! Till våren ska jag låta Jenny hoppa Bandy, så kan jag fota honom när han får hoppa lite högre hinder. Tror inte det är några bekymmer för honom om han bara känner att hans ryttare är trygg med situationen. (Och då hör ni ju direkt att det inte är rätt om jag ger mig på högre höjder tillsammans med honom...)

Vimsa har fått börja lära sig klicker också! På lördag ska vi på klickerkurs på hundklubben och då tyckte jag det var mer passande att ta med den otränade hunden, än att ta med Sera som kämpar järnet och visar hela trick-repertoaren direkt jag tar fram en klicker. Vimsa kan gott behöva bli lite trött i knoppen, det lilla yrvädret! ...fast som jag sagt tidigare, jag har då aldrig varit med om maken till kvicktänkt hund! Det räcker banne mig att tala om max två gånger vad det är jag menar så har den lilla saken fattat! Ska bli oerhört spännade att börja lära in agilityhinder så småningom. Martin har ju lovat att snickra ihop ett par hinder (vill ha minst 6 hopphinder, ett däck och någon form av balanshinder) så att jag kan träna lite men ofta :-) Slalom har man ju automatiskt eftersom det finns otaliga vita elstängselstolpar på gården. Dock tänker jag inte börja träna slalom än - hon behöver få växa färdigt först!

Världens sötaste Vimsa ska på klickerkurs på lördag!

I lördags var jag på en mycket bra kurs om utbildningsskalan hos Jenny K. När man rider för Jenny så tränar man utifrån utbildningsskalan, men jag har förmågan att bara komma ihåg "takt och ton" (dvs takt och tempo...). Nu var det en 4-timmars kurs i hela skalan - helt toppenbra!!! Först pratade vi och diskuterade och sedan gick vi ut och fick många saker demonstrerade för oss. Helt plötsligt kunde jag också se hur hästen gick! ;-) Var galet sugen på att åka hem och rida sedan, men eftersom Martin inte kände för att "paddocka" så fick det bli en uteritt. Förvisso en uteritt med hjärnan bubblandes av takt och tempo, stöd och kontakt hela vägen, så jag fick ändå användning för mina nya kunskaper :-)

En grej jag är lite sur på är att Torsion-återförsäljaren i Sverige har lagt ner! Det kan de väl göra om de vill, men än värre är att jag i december beställde en knallröd voljock från dem och fick min order bekräftad - sen har jag inte hört ett ljud! och nu kommer jag såklart inte att få min röda vojlock! Illa! Det finns nämligen ingen annan i landet som säljer dessa specialvojlockar till bomlösa sadlar! Dessutom skulle jag behöva ett set med paddar, för jag tycker att de jag har inte bygger upp tillräckligt, men det är ju samma sak där - se i stjärnorna! Kass! *suck* Någon som är haj på italienska så man kan få hjälp att beställa direkt från Italien??

Och slutligen... vi hoppade även i dag! :-) Jenny har lagt om kurserna lite och då hamnade vi så att vi fick två måndagar på rad - jättekul, fast lika läskigt. MEN - jag upptäckte att jag inte är lika skraj om det bara är "rena" hinder rakt uppåner. Det är på tok läbbigare när det är en massa bommar på marken framför och efter, eller när det är studs. Skönt att hoppa studs förvisso, men jag blir liksom Bandy lite "bomskygg" känner jag ;-) Känns som att vi kommer trassla in oss i bomserien och sedan krascha rätt i hindret...

Idag hoppade vi lite slinga på fyra hinder. Övningen gick ut på att vända snabbt. Efter många försök så fick vi till slut till det riktigt bra. Att vi inte fick flyt så snabbt i dag berodde nog mest på att både Bandy och jag var lite möra sedan gårdagens ridtur på två timmar... :-) Dessutom red vi både i fredags och lördags ju. För er som följer oss (?!) så kan jag meddela att hinderhöjden idag var på max 60 cm. MEN ett av framstegen var att vi red på ett hinder i galopp direkt - brukar ju alltid ta trav första gången... men inte i dag alltså! Framsteg!! :-D
 

4 C

Hi hi hi... Idag har vi gjort en rolig grej! Den är ganska stor, grejen, och jättekul - om man gillar grejer med olika doningar att joxa med vill säga :-) Vissa av våra djur verkar också gilla den. Vad det är? Det återkommer jag om...

Igår gjorde vi också en rolig grej. Vi tycker att det är dags för vår nu, så vi plockade fram lite bommar till paddocken! Lade tre travbommar vid X på ridbanan och tränade litegrann. Bandy var supersugen på dem! Vi red i 8:a över och ibland tog jag ett extra varv på voltspåret... när vi gick mot bommarna så ökade han varje gång! Superkul! Förut har han ju ofta tittat till på nya (och nygamla, som han inte sett på länge) grejer på marken men nu var det bara bjudning!! :-)

Gick dessutom klockrent med galoppfattningar! Kanske inte blev rätt precis varje gång, men det blev i allafall galopp oerhört lyhört på mina "nya" galoppfattningar :-) KUL! ...och dessutom, till skillnad från i måndags när vi "paddocka", så lyssnade han riktigt bra på det mesta! Funkar helt klart bättre på tredelat tränsbett än på tvådelat.
I morgon är det hoppträning igen... läskigt, men kommer säkert att gå bra :-)

Snart är det vår igen och hindrena kan plockas fram.
I år kanske de till och med kommer till användning!! ;-)
 

0 C

Hur fort har den här veckan gått egentligen?! Jag trodde det var typ i går som jag uppdaterade, men det var det tydligen inte alls det...! Oj oj oj! Tiden bara rinner iväg - men det kanske är skönt så här i mars. Det brukar ju vara en lååång och seeeg månad tycker jag. Längtar till april och våren!!!

Först bara måste jag skryta lite om min ursnygga fickparkering jag gjorde i morse på jobbet! Jag hade gott om tid och såg ingen i närheten... asch, tänkte jag, man kan väl prova lite å funkar det inte så tar jag väl en annan parkering då (vi har massor av dem på jobbet). Lite lagom neutralt kaxig svängde jag upp bredvid bilen framför, precis som det står i skolboken... lade i backen, vred på ratten och VIPS! Så bara stod bilen där. MITT I RUTAN och allt! :-) Klockrent! Tror det var på körskolan (som jag inte gick i... jag körde privat) senast som jag gjorde en fickparkering typ! *ler med hela ansiktet* F-n vad fräckt!

Då kanske man kan tro att det inte ska behöva vara så attans svårt att ta BE-kort heller då! Har ju helt klart lärt mig att backa med fordon och släp efter att jag börjat köra 4-hjuling :-) Där är allt så nära och reagerar så fort på minsta styrning och överför man bara det till bil och tänker lite större så går det faktiskt att backa in på campingplatsen med lilla husvagnen också! :-) Ska anmäla mig till en BE-kurs i veckan som kommer. Tycker det är lite töntigt att bara gå omkring med en bokstav på körkortet... *skrattar* (Martin har typ fem eller nåt...!)

Slutet av mars 2007, jag harvar vinterhagen med Martins 4-hjuling.
 

-1 C

Oj. Vart ska jag börja egentligen...

Jo - Marre! På din begäran så ska det såklart bli en hopprapport! :-) ...fast den får lite lite kortare än vanligt tror jag... Nåja. Så här var det förra måndagen. Nervös som vanligt (attans att det aldrig ger sig!) och Bandy var illbatting under uppvärmningen i galopp... sparkade bakut och bockade i glädje (som vanligt), men det är inte direkt glädjande för min del... *ler* Dessutom lyckades han få iväg en sten rätt i plåtväggen och det tjongade ju till hyfsat bra - vilket resulterade i en liiiivrädd Bandy! Han är för söt egentligen den där busen! Tur man har lärt sig att knipa sig fast!

Jenny K, osedvanligt pigg helt galet kort efter att hennes lilla Hilma kommit till världen, slänger ihop en serie!!!! EN SERIE!!! HUR inisjutton trodde hon att jag skulle våga det?! Så jag sa att det nog var sista gången jag skulle vara med... (men det menade jag ju såklart bara tills typ efter första försöket....) :-D Två studs (3 m mellan) och två hinder (ca 6-7 meter) mellan stod på meddellinjen. När det var superlågt var det inga bekymmer och kanske var det inga större bekymmer öht - förutom när det första studset råkade få en bom liiite för långt fram så det såg lite annorlunda ut... då skulle Bandy då raaaakt inte gå över! FAST - den här gången när han slängde sig åt vänster blev jag för första gången faktiskt inte RÄDD - jag blev mer arg/bestämd!!! Härlig känsla! :-) Dessutom slog Bandy och jag vårt gemensamma höjdrekord i måndags - vi hoppade (och nu kan man faktiskt kalla det hoppa!!!) hela 60 cm! ...hur overkligt det än låter så är faktiskt mitt historiska personliga höjdrekord hela 105 cm med c-ponny...! Svårt att tro även för mig, men jag har gjort det! :-D
(Ponnyn hette Chikitita och var en New forest e. Flight)

Sen var det ju det här med Vimsas "på-riktigt-debut" i utställningssammanhang. Måste bara berätta hur himla duktig hon var och hur himla attans NÖJD jag är med henne!! :-) Hon sprang jättefint och gjorde inte det minsta hopp eller bit-i-kopplet! Dessutom stod hon snällt och fint när domaren kom och tittade på tänder och klämde här och där - och det har hon inte fått någon träning i alls! (Sprungit har vi ju gjort lite här på gårdsplanen ett par kvällar... och det verkar räcka gott för den hunden!!) Var så himla fräckt att få ställa sig på förstaplatsen också! Hände inte allt för många gånger med Sera på utställning (men hon har ju vunnit en massa annat!), så domaren fick faktiskt peka och säga till mig två gånger att jag skulle ställa mig först...
Väntar med stor spänning på nästa utställning - då går hon upp en åldersklass och ska visa sig som junior!!! DÅ blir det riktigt på riktigt!!! :-)
 

-2 C

Idag har jag tränat utställningsträning med den Vimsiga. Är duktig på att stå, men behöver ju helst kunna springa också *ler* Vi körde helt sonika ett par varv ute på gårdsplanen. Vimsa i utställningskoppel, jag i stalloverall... Säkert ingen utställningsmässig syn, men hon är ruggig på att lära sig fort! Hon fattade varför hon ibland fick godis på typ två varv!!! Nu blir det hårdträning (dvs springa runt i ring typ 5 minuter) varje dag ända fram till utställningen nästa helg!

Såg även i morse den här detaljen att Vimsa lär sig ohyggligt fort. Vi lämnar hundarna i hundgård på dagtid och de har en gång förra veckan samt igår fått morötter (som de är heltokiga i alla tre) inkastade, att leta efter och att äta upp, precis innan vi åker. Idag, tredje dagen jag skulle göra samma procedur, stod Sera och Ica vid grinden, medan Vimsa helt sonika traskade iväg till det ställe i hundgården där morötterna brukar hamna! Hon är ju störtskön!!!!

Några som borde ha lärt sig vägen in till stallet från hagen är de båda så kallade hästarna. Jag och Martin var på Göteborg Horse Show i helgen. Hade häst och hundvakter såklart, men hästarna fick gå ute natten mellan lördag och söndag (de fick en HEL BAL hö var, då det gick då rakt ingen nöd på dem...). När vi sedan skulle ta in dem på söndagen för att de skulle få möjlighet att ligga och vila, tyckte nog hästarna att de blivit orättvist behandlade...

Normalt sett brukar de gå lösa från hagen till stallet och de brukar, normalt sett, också gå rakt in i respektive box. Utan krångel. Inte den här söndagen. *suck* Nä, bara för att jag var själv ute (Martin tände i spisen i godan ro) skulle de naturligtvis rymma! RYMMA!!! Bandy var roten till det onda. Efter att han visat att han då rakt inte skulle gå direkt in så hade jag hämtat grimman för att fånga in honom. Bandy är dessutom NORMALT sett en häst som ALLTID kommer fram och gärna låter sig fångas. Även om han är utanför hagen.

Nu var ju detta inte den normala Bandyn jag hade att göra med tydligen... Näe då. Han sätter fart i FULL GALOPP ut på gårdens infartsväg (för övrigt den enda möjligheten att ta sig ut från vår gård - resten är inhägnat med staket och eltråd) och självklart följer ju Martins tokstolle med...! GISSA om undertecknad fick en viss grad av mild panik...!

Bandy och Bento drog iväg i full galopp längs infartsvägen!
Här en bild av samma gångart, men från första gången han släpptes i hagen när jag precis hade hämtat hem honom, september 2007.

För ögat såg jag två hästar i full galopp - för min inre syn såg jag två skadade och ledbrutna hästar... Jag hämtade en hink med morötter, skrek i högan sky efter Martin och hoppades att han skulle höra och snart komma ut... sedan SPRANG jag! Som tur var så hade stollarna valt att inte springa ut mot vägen utan istället vikt av mot en pytteliten väg som leder ner till ett par sommarstugor. Såg hovspår i snön som jag följde. Vid ett tillfälle såg jag dem - och de såg garanterat mig, för de började springa igen!!! *suck* Efter sommarstugorna, som ligger parallellt med vår gård, så såg jag att Martin hade fått på sig skor och kommit ut... vi ropade till varandra så han fattade vad som hänt och vart jag var, sedan kom han som tur var efter :-)

En bit nedanför sista sommarstugan, långt in i en f.d kohage och förmodligen stoppade i sin vilda framfart av djupa och mycket breda diken (he he - kan alltså vara bra att ha hästar som är lite halvskraja för att hoppa!) stod de två hovdjuren... vid det här laget hade jag inte direkt många positiva ord att säga om dem. Minns väl fragment av "bultpistol" och sånt snarare än "gulliga, söta" som de brukar heta... *ler*

Nu gav Bandy upp och blev lockad av hinken jag bar på. Självklart fick han också smaka ur den - men först när grimman var väl fastspänd! Martin, som är lite coolare än jag, valde att sitta upp och skritta sin häst hem (i grimma...) medan jag gick och tokkörde lite "du-stannar-när-jag-stannar"-övningar med Bandy hela vägen...

Behöver jag säga att det numer är slut på "frihet under ansvar" och att hästarna leds in med grimma VARJE gång?!
 

-3 C

Idag var det dags för Sera att bli av med sin tandsten. Har väl haft behov av det ett bra tag, men jag är lite nojig med att låta söva henne så jag har faktiskt dragit ut på det så länge jag bara vågat... Som tur var så vaknade hon och de hade inte heller behövt dra ut någon tand! Kanonbra!

Hon är ju bara för söt den hunden. I morse, när jag lämnade henne, spatserade hon omkring totalt oberörd av att vara på en djurklinik och när veterinären tog med henne ut från undersökningsrummet (och därmed bort ifrån mig) följde hon nyfiket med och hade direkt glömt bort att jag inte var med längre! :-) Söt hund!

De sa att de skulle ringa om hon satt och ylade i sin dagbur - he he, tänkte jag, det kommer de då rakt inte behöva göra - och mycket riktigt! Ingen ringde. Hon hade varit så snäll och go hela dagen! Däremot var hon lite groggy när jag kom och hämtade henne kl 16 på eftermiddagen... hon hade svårt att fästa blicken och vaggade lite med kroppen... Hade inte heller velat lägga sig ner efter att hon vaknat. Skönt att hon i alla fall vill vara vaken och fortsätta minst ett par år till... vet inte hur det ska gå utan henne...!

Inför tandrengöringen frågade veterinären om jag ställde ut henne. Hon syftade då på att ifall de skulle behöva ta bort någon tand så var det viktigt att få med i journalen att hon haft normal tandstatus före ingreppet... Jag svarade att vi inte ställde ut längre, men under dagen gick jag och funderade på det där... vad dumt om jag skulle få för mig att spara ut päls igen och det inte går att ställa för att jag sagt att de inte behövde notera tandstatus... Som tur var så behövdes ju som sagt ingen tand dras, men jag dubbelkollade extra genom att fråga efter journalanteckningen! Man vet ju aldrig - jag har ju sparat ut päls på den pudeln förr...! ;-)

Här är Sera och jag på utställning i Tvååker sommaren 2005. Sällskapade med "Dajmarna".
CK i toilette 60 är inte fy skam! ...fast CK vid typ varje utställning är ju inte kul det heller... Certen lät vänta på sig, men med envishet och tålamod (och en Sera) kommer man långt! ;-)
 

-7 C

Igår var det hoppträning igen. Underbar hoppträning! :-) Nervös som vanligt, men som tur var så hade Jenny bestämt sig för att komma igång overkligt tidigt efter sin förlossning, så vi behövde inte byta tränare. (Hade säkert funkat det också, men ändå... ). Bandy var tydligen superladdad för efter uppvärmningen började han passet med att piaffa runt i ridhuset ett bra tag! Var superhäftigt att sitta på!!! Blev nästan sjukligt sugen på att träna dressyr med minst medelsvår som mål efter det! :-)

Första övningen var åttvolt med litet hopp i brytpunkten för 8:an. Funkade ok till slut. Sedan var det två olika övningar där antal språng mellan hindren var poängen. Bandy och jag går ju våra egna vägar lite grann och när alla skulle säga hur många galoppsprång som kunde vara lämpligt på 17,5 m så sa jag "trav" och kom på så sätt undan en klurighet *ler* Men sanningen är att vi alltid tar allting i trav första gången och travsteg mellan hinder har väl aldrig någon orkat räkna?! ;-)

Det rullade på jättebra och för första gången kunde jag känna, genom förtroende, att Bandy INTE skulle stanna framför den lilla oxern i andra övningen. Tidigare har jag alltid haft med ett stopp (framför varje hinder) i beräkningen, men i dag var han en modig liten skimmel, min pojke, och jag kände att vi verkligen synkade! Det var superkul och jättehärligt! Är nästan så jag kan säga att jag inte är rädd för att hoppa längre - bara lite osäker ibland...! Höjden på dagens högsta hinder var faktiskt hela 55 cm och det är rekord för mig och BandyBoy! Weee!

Slutligen fick vi hoppa en liten slinga på fem hinder. Det gick också helt kanonbra! Enda "stoppet" där var när banans väg råkade passera en hög med hästbajs som råkade ligga där i manegen... det var såååå äckligt, tyckte Bandy och gjorde ett litet "vägringsskutt" åt det...

Är sant som jag har börjat säga på senare tid - det man är mest rädd för ska man ge sig i kast med! Det är oerhört inspirerande och engergigivande när man lyckas då!!! Allt handlar om VILJA... och en liten gnutta mod!

Sen ska det ju även till en liten rapport från hundklubbens årsmöte i helgen som gick. Det var som vanligt supergod mat och jättetrevligt, såklart, men det allra roligaste var att få kliva fram och hämta pris för KLUBBMÄSTARE i Agility Large 2008! Är andra gången jag och Sera är innehavare av den titeln :-) Priset vi får "låna" i ett år nu är en jättefin trätavla - där designern bakom själva symbolen (en hund som går slalom) inte är någon mindre än.... MIG :-)

Tar absolut inte på mig äran av att ha tillverkat detta fina pris i trä, men jag måste få
skryta med att det är jag som har designat själva symbolen för Götene BK´s agility! :-)

Förutom själva vandringspriset var det som vanligt en tillhörande ros.
Härligt underbar är min hundklubb! Vilken stämning, vilken sammanhållning!! :-D
 

-8 C

Gick inget vidare att rida på vallen heller... fast orsaken kanske mest var att Bandy kändes superladdad och han gjorde sina berömda "fyra-hovar-i-backen" och "jag-vägrar-att-gå-åt-det-här-hållet-det-är-något-faaaarligt-därframme" vid de minst oanade tillfällen... *suck* Skrittade i allafall så pass att jag mjukade upp honom lite och vi övade på att göra riktigt fina serpentinbågar - det är ju en klockren övning i snö när man ser hur de blir!!

Medan jag red blev Martin Skaraborgs mest romantiska person! Ja, det är faktiskt helt sant!

För att berätta hela historien så var det P4-programmet "Ivalemä" som efterlyste skaraborgs mesta romantiker (så här inför alla-hjärtans-dag) och jag råkade höra det på väg hem från jobbet. Väl hemma mailade jag in en bild på den romantiska hjärtansmörgåsen och skrev att det dessutom var pluspoäng eftersom romantiken sprudlade mitt i mörkaste oktober - alla hjärtans dag är ju snudd på fusk att vara romantisk på liksom..! Sen skrev jag dit Martins telefonnummer så de kunde ringa och gratulera till titeln...

Trodde först inte det var sant när han sa att de faktiskt hade ringt! Han vann och blev "Skaraborgs mest romantiska person" i P4 Skaraborg!!! För er som är nyfikna (liksom jag, för jag missade ju själva sändningen!) så finns det möjlighet att lyssna på programmet igen via den här länken till Ivalemäs hemsida. Idag, den 13 februari, ligger även min insända bild på deras förstasida!!! :-) WEOW!!

Så här skrev jag:

Skaraborgs mest romantiska person...

är SOLKLART min sambo!
[BILDEN PÅ SMÖRGÅSEN]
Bilden föreställer stekt ägg – i hjärtform – på HEMBAKT BRÖD – I HJÄRTFORM!!
Detta fick jag en vanlig vardag i oktober (vilket ger pluspoäng – alla hjärtans dag är nästan fusk att vara romantisk på!) Han hade varit ledig från jobbet och bakat utan att det syntes minsta spår i hela köket!!
Jag kom hem och hade lite bråttom ut för att rida och var egentligen inte alls sugen på fika – men Martin sa att det dåvisst skulle bli te och smörgås först!
Detta är det mest romantiska jag vet i alla fall! :-)

Lite småfräckt, men självklart inte oväntat *ler*, att han gick och vann...!
...mitt enda dilemma just nu är att det är något fel med ljudkortet eller kanske dess drivrutiner på min dator! Jag har inget ljud!!!! Kan inte lyssna på radiosändningen alltså! Någon som är datasnille som kan hjälpa mig?

 

-7 C

Hade tänkt att göra en uppdatering här idag, men jag hoppar nog det. Har jobbat lite med en hemsida åt en kompis företag så jag orkar inte sitta här längre nu :-) Det är superkul att få förtroende att skapa någon annans hemsida - speciellt till ett företag! Förresten har jag ju glömt att nämna att jag är webbmaster för hästklubben nu! :-) Även det ett högst ärofyllt uppdrag... fast jag är inte helt nöjd med att behöva använda en "Idrottonline"-grund för hemsidan... Fast om jag lobbar för att klubben ska skaffa en egen domän så lär jag ju bli fast som webbmaster för all framtid... *flinar* Allt för många är alltför "lata" och orkar inte lära sig att uppdatera via kod eller superenkla FrontPage... *suck* *skrattar*

Vad jag kan tala om är att den där ensilagebalen vi hämtade häromdagen illande snabbt blev utbytt mot inköpt hö...! Det ramlade nämligen ut en död sork ur balen och jag bara väääääägrar att ge "risk-för-botulism-smittat-ensilage" till Bandy!!! Vill nog vackert ha honom hos mig i åtminstone hela hans liv...! Han är inte vaccinerad. Han var det hos första ägaren, men ägare nr 2 valde att låta bli att fylla på (dumt!!) och nu försöker jag få ihop typ fem hästar som behöver grundvaccinera sig. (Har du en så hör av dig!!!) Det ska tydligen gå fem doser vaccin per flaska och man får betala för en öppnad flaska även om man inte förbrukar den själv... *huuu*

Återkommer en annan dag. ...och så småningom blir det lite länkar till andra hemsidor som jag sitter och pysslar med vid sidan av...! Förutom ovan nämnda "företags-sida" så ska det även bli en ren finullssida för våra får! :-)

 

-1 C

Blev ingen paddockridning  idag. Var jätteladdade både jag och Martin (och hästarna!). Paddocken såg jättefin ut - nysnö och minusgrader... mjukt och bra. INTE. Under snön hade det frusit is! Vi var mycket förvånade faktiskt, för paddocken brukar aldrig (ja, om det inte regnar oavbrutet i en vecka) stå med vatten eftersom den är dränerad (den är till och med täckdikad!!), men naturligtvis skulle den göra det just som det slog om och blev köldgrader igen... *suck* Ska nog på allvar börja räkna på det där ridhuset igen förstås!!! Borde gå att få det till att gå ihop sig ;-)

Istället för paddock fick det bli en liten skrittrunda och det går ju bra det också... fast det hade varit så himla kul att få börja öva på de där märkliga galoppfattningarna i dressyrsadeln..! Jag övade på rörelsen i allafall :-) i skritt. Det gick ju bra (dessutom låg skänkeln mer stilla i dressyrsadeln, Jenny!)

En kul överraskning väntade på mig i gästboken också! Jag har blivit utmanad för första gången i mitt internetliv :-D Superkul!!! Det gällde att leta fram den sjätte bilden i den sjätte bildmappen - det var lite klurigt ändå, för om jag gick via "Mina bilder" så blev det en mapp med div lånade bilder på olika ridhus...! De kan man ju inte publicera för de är inte mina egna bilder (har bara sparat ner dem för inspiration!) och när jag gick till min fotoenhet så innehöll även den sjätte mappen där "bilder från andra" (sådant jag fått mailat till mig på mig och Sera). Beslutade helt sonika att det fick bli den 6:e mappen i mappen med 2008 års bilder :-) Då blev det den här:

Matilda och Mini (och Martin) är vad min "6:e bild i den 6:e mappen" föreställer!

Det var riktigt passande, för till helgen ska faktiskt Matilda ta sin allra första ridlektion på just Mini! Den här är ganska precis ett år gammal och är från en av de gånger som vi på egen hand lånade Jenny K´s lilla charmiga Mini för att låta Matilda rida på något som var mer lagom till henne än våra små storhästar. Det gick jättebra, men det känns ändå bäst om hon får rida för någon som kan lära ut ridning - jag kan ju med nöd och näppe rida själv!!! ;-)

Sen hör det till att utmana andra också har jag förstått. Hela 6 st ska man ge sig på... Jag utmanar;
* Tove på Dajmens kennel
* Linda - min favvoinspiratör, rider Arab i Intermediare!
* Jenny K - min favvotränare! Fast jag tror inte hon hinner anta utmaningen, nyfödda Hilma tar nog all tid just nu!
* Karin med Jenta - förr i tiden körde hon agility med sin Rottis Dino.
* Karin med Asti - ännu en härlig pudel med lika härlig ägare
* ...sen kommer jag inte på någon mer som inte är utmanad redan... puh...!

Nu ska vi åka och hämta ensilage! Puh - tur att grannen släppte ifrån sig lite till... han ville inte egentligen, men vi kunde få ett par balar! Nu har vi mat till alla små åbäken i någon månad till! :-D
 

-1 C

Började dagen med en toppenskön ridtur! Var lite kall vind först, men när vi väl kom iväg så kändes det knappt alls. Snön låg tung över granar och skogsvägar - perfekt att trava på till och med! Hästarna var superpigga och låg på som attan. I morgon ska det bli ett pass i paddocken - min häst behöver tränas i lydnad :-D

Nu i kväll har jag precis kommit hem efter ett besök hos Cecilia med flattarna Isak och Yatzy... och nytillskottet i flocken - en mopsvalp som heter Imra! :-) Det var nog något av det sötaste jag har sett!!! Vill haaaaaa! Hon var så liten och mjuk och snörvlade så himla gulligt att man smälte direkt! Ännu bättre är det att mops tillhör rasgruppen sällskapshundar - och därmed fick jag en reskompis till sommarens alla utställningar! Perfekt! Cecilia har nämligen köpt den här mopsen för utställning och avel och hon fick den allra finaste i kullen (den som uppfödaren först tänkt behålla själv!!) - då är det bara att anmäla! ;-)

Imse Vimse var med hos Cecilia och hon skötte sig (som vanligt när det gäller den hunden...!) oförskämt bra! Hon var så himla försiktig med den lilla valpen och höll sig makalöst lugn i köket hos Cecilia och Henrik. Blev faktiskt förvånad själv, men det var som om hon förstod att lilla Imra var lite yngre än henne själv! :-) Snäll pudel! :-)

Tänkte tillbringa resten av kvällen framför tv:n och Beck-filmen. Tillbehör till det blir framför allt min vetekudde (en sån där man värmer i micron) för jag råkade göra något konstigt med nacken när jag spände sadelgjorden... Retade förmodligen upp den där sträckningen jag fick i nacken sedan jag och Cecilia (samma som ovan) krockade med ett rådjur påväg till en agilitytävling i Gävle för ett par år sedan (2004 tror jag det var). Då tog det flera månader innan jag blev bra (men jag tävlade i Gävle ska ni veta - trots att jag med nöd och näppe tog mig ur sängen på morgonen efter krocken!!) :-). Sedan dess har jag haft mycket lätt för att få nackspärr på den sidan och det är nog typ det som har hänt nu med. Brukar ta en vecka så är det borta igen.

Nu är det dags för Beck!
 

-5 C

Det var kanske lite dumt att åka och träna hoppning igår. Jag tänkte att det ju är så pass lugna pass (om man jämför med dressyr), och det kändes inte jobbigt i går... men idag är jag lite matt igen... *suck* Ögonen är "grusiga", huvudet tungt och jag är ohyggligt stel i nacken (fast det är väl träningsvärk förstås...). Hoppningen gick dock jättebra! Som vanligt är jag läskigt nervös på vägen dit och igår var jag riktigt vimsig... sa till Martin att "det känns som att jag har glömt glasögonen"... Grejen är ju att jag inte ens har glasögon!

Bandy betedde sig dessutom mycket märkligt under framridningen och i början av hoppträningen. Han dansade runt som värsta hingsten och fick "panikattacker" vid helt oförklarliga ställen i ridhuset! Bara tvärvände och kastade sig hit och dit! När vi började värma upp med seriehoppning över bommar (alltså att alla rider på "led" efter varandra) gjorde han mycket klart för alla att han då rakt inte tänkte ha någon äcklig häst eller ponny bakom sig! Sparkade inte, men han bångstyrade sig och grejade när det kom någon och skrämdes bakifrån :-)

Söt liten häst det där. Resten av lektionen gick hur som helst jättebra och trots att han gjorde ett par vägringar (som så uppenbart beror på att jag tvekar) så tog vi oss över de problemen och totalt sett var jag mycket nöjd med kvällen. Dock hoppas jag verkligen på mildväder snart, så att man kan börja galoppera i paddocken. Galoppfattningar är inte min starka sida längre... jag gör "ridskolefattningar" och det är ingen höjdare inför kommande galoppombyten :-) Måste öva mer på "höftfattningar" istället. Puh!

Nu i kväll har jag anmält Vimsa till utställning! Ska bli jätteskoj! Det är i början av mars i Borås, Pudelklubbens regi. Har kommit på att jag vågar klippa nu och då är det ju bara att köra på vettja! Ska även börja träna lite ordentligare på ringträning, så att hon visar sig från sin allra bästa sida! Syrran Pippi går ju som en klocka, så jag måste ju ligga i för att hänga med i deras vinnar-tempo!!! :-D

Vimsa efter helgens bad och klippning.
 

-1 C

Nu har jag precis kommit in efter en skrittur i skogen med Bandy. Det var skönt! Stackarn har ju stått nästan två veckor nu eftersom jag har varit sjuk...! ...och inte lite sjuk heller... *suck* Det var en pärs som heter duga det! Febern släppte inte greppet förr än i onsdags - i ONSDAGS! Hade kvälls- och nattfeber samt skallerhosta ända fram till i onsdags! Sen var jag helt matt också. Att gå mellan stallet och huset (typ 50 meter om ens det) räckte gott och väl. Försökte hjälpa Martin att mocka en dag också, men det slutade i att jag fick sätta mig för jag blev helt likblek och svimfärdig! Puh!

Idag är det nästan bara snuva och lite hosta kvar. Fast jag hade då rakt inte orkat med mer än skritt i skogen förstås...! Bävar nästan för hoppningen på måndag - har försökt få Martin att rida min häst då, men han påstår att Bandy inte går att rida... att han är galen och att han är för smal. Nåja. Smal över bogarna är han kanske, men rakt inte galen :-)

På tal om det så finns det ett album från förra måndagens hoppning till beskådan nu. Får se om min privatchaufför och tillika fotograf kan tänka sig att fota lite på måndag också... om han inte rider då förstås! Som tur är så är inte Jennys hopplektioner i närheten så jobbiga som hennes dressyrlektioner... Dressyr hade jag aldrig i livet orkat ta mig igenom i det här matt-skicket jag befinner mig i...! :-)
 

-3 C

Fy sjutton! Så här sjuk var det länge sedan jag var...! Orkar egentligen inte skriva här, men det är lite bättre nu på kvällen... Idag har annars varit den värsta dagen hittills med influensan... hostat "skallerhosta" och haft hög feber. När sedan Martin kom hem med dunderhostmedicin så fick jag någon slags reaktion på den så jag blev alldeles vimmelkantig och svettades ymnigt... Puh! Vill bli FRISK!

Vimsa är hur som helst fortfarande det snällaste som finns i valpväg. Hon får inte direkt någon stimulans när jag är sjuk, men hon sköter sig utomordentligt ändå. Bara sover snällt när jag behöver vila :-) Gullhund!

Bara måste berätta om hoppträningen...! För er som följt med här så vet ni ju att jag är typ livrädd för att hoppa (har sina orsaker) och Bandy därmed blir lika livrädd han. Självklart på min inverkan, det fattar jag också :-) I helgen var i allafall jag i Norge och hälsade på min syster och systerson (därav influensan - de smittade mig!) och då ringde Paulina. Hon undrade om jag ville vara med och träna för Jenny i ridhuset, för det fanns lite platser över. Det var lätt avhjälpt genom ett "nej, jag har ju inte ridhuskort", men Paulina svarade raskt att man inte behövde det till hoppträningarna... "HOPPNING, sa jag, men det går ju då rakt inte!". Dock var Paulina övertygande och jag tänkte att jag ju åtminstone kunde trava över några bommar...

Måndagen kom (dvs i måndags, dagen efter hemkomst från Oslo) och hästen lastades och vi for iväg. Flera gånger frågade jag mig vad jag givit mig in på och varför i sjutton det är så svårt att säga NEJ *ler* Till saken hör också att jag redan börjat känna mig krasslig, så för att orka rida överhuvud taget fick det bli en Ipren 400 och en rejäl halstablett (För er som inte haft "äran" att ha influensan i år kan jag meddela att den innebär alltifrån halsont med huvudvärk, maginfluensa, feber och skallerhosta... få se om den visar sig i ännu en skepnad under morgondagen... *suck*)

Efter uppvärmning och en Bandy som inte ens ville skritta över en bomserie (!!!) var jag väl sisådär glad i tanken på att hoppa - MEN så fel man kan ha ibland! OJ vad det gick BRA!!! Vi hoppar ju inte så högt förstås, men UJ vad kul det var och UJ vad det gick över stock och sten... (nåja, över färgglada bommar, menar jag såklart).

Gissa vem som har anmält sig till att fortsätta delta i hoppträningar varannan måndag... Jo, en viss Sofia med en viss arabpojke...

"Höjden" på hindrena går väl knappast att mäta, men stoltheten hos mig,
som vågar ta mig över är absolut mätbar!

 

-7 C

Jepp! Sängen är verkligen kanonskön! Det enda som har kunnat väcka mig på nätterna nu är en viss liten pudelvalp som börjar hulka i sin bur... (hon sover i bur bredvid mig i sovrummet, blir mest praktiskt så) och när man får ut henne därifrån så kommer det gärna upp en ...ja... strumpa eller något annat mindre lämpligt! Puh! Fattar bara inte hur hon hinner ta dem för vi bevakar henne verkligen som en hök och har ALLTID dörren till tvättstuga/toa stängd (så det därmed också jämt är svinkallt därinne...) för att hon just INTE ska kunna ta något... Tur hon är försäkrad, för en dag blir det väl en veterinärresa... *suck*

I veckan fick vi äntligen några härliga dagar då marken tinade upp, och från och med i söndags var paddocken ordentligt ridbar igen! Toppen! I måndags badade jag Sera (och klippte henne i hollänsk klippning... usch vad fult det blev...!) men i tisdags fick Bandy ett dressyrpass. Var förvisso inte mycket som stämde på det passet... red 45 minuter och lyckades få till hela 3 frustningar på den tiden! *suck* Förr, när vi tränade regelbundet för instruktör (vilket omgående ska återupptas!) frustade han och började intressera sig för rätt form redan i början av uppvärmningen...

Syns inte så jättebra här (som tur är... det är inte snyggt!), men på de bättre bilderna har jag bara lånkallingar och en ful hemmatröja på mig så det gick bara inte att lägga ut en sån!
Ska ta en allvarlig funderare på om Sera ska få utveckla den här frisyren, eller om vi helt enkelt ska raka av henne allt... (fast det blir ändå inte förrän det är varmare ute så...) Puh!
Vart i sjutton fick jag idén i från kan man undra... (från MyDog och den där sagan...)

I vänster varv gick det ju ändå att mjuka upp honom i tisdags, men höger tog så himla lång tid att jag nästan trodde att han aldrig hade varit böjd åt det hållet någonsin tidigare! *ler*  men men,, vad kan man förvänta sig efter på tok för långt uppehåll av regelbundenheten! Nu har jag i alla fall börjat snegla på vilken tävling som ska få äran att bli vår debut - men jag säger snegla än så länge, för jag vill helst komma ut och rida lite program utanför vår egen paddock innan jag startar. Behöver absolut visa honom ett dressyrstaket först, för annars lär det bli ett spöke svårt att komma över för den lilla Bandyn skulle jag tro. Tar tacksamt emot tips om ställen där det går att rida programträning (gärna med bedömning)!!
 

1 C

Ordningen återställd. Nu har både säng och trappa (och prylar där under) kommit på plats igen! Puh! Vi ringde svärmor och hennes sambo som snällt kom till undsättning! Mitt i denna röra (för det var typ inte en pryl som var på rätt ställe) kom Ulrika och Christer och Christers barn och hälsade på! Jättekul såklart, men lite smått retligt att de råkade hamna i vårat "världskrig"... :-)

Istället för trappa... stege! Kanske en ny trend till
heminredning?!


Nya sängen, och självklart även nya sängkläder, på plats!!! Var naturligtvis även på håret att det gick att få in sängen i vårt yttepytte sovrum också...! Men det gick!


Trappa tillbaka! Observera 4:e trappsteget ovanifrån räknat...
Ett gick mitt itu under gårdagens demontering, så nu åker vi på att måla
om trappan också... *puh*

Mitt i allt detta hade jag naturligtvis megatur när det visade sig att Christers dotter, Frida, hade tagit med sig ridkläder och gärna ville ta en tur på min lilla Bandy! :-) Hon red lite dressyr på honom i paddocken och det gick jättebra! Han hoppade till (som vanligt) för diverse saker som han - och bara han - såg, men hon satt stadigt i sadeln och jag var nöjd och tacksam över att han blev riden! :-) ...jag hade ju liksom lite saker att pyssla med när Ulrika och co åkte hem... hela nedervåningen såg ut som ett bombnedslag och vi skulle ju käka lite mat någon gång på dagen var det tänkt... *ler*

Nu ska det bli såååå skönt att gå och sova om ett par timmar! Nu får den här sängen vackert se till att hålla sig skön och fräsch i minst 20 år, för det vette sjutton hur vi ska få ut den (eller få in någon ny!!!)
 

0 C

Mycket riktigt 1 - det blev faktiskt -20 förra söndagen! Svinkallt!
Mycket riktigt 2 - jag har inte hunnit uppdatera här sedan ledigheten tog slut... *suck*

Idag har Vimsa fått en ny leksak. Ett marsvin från Ikea. Hon struttade mycket stolt och glad runt med den i hela huset... och retade Sera och Ica så mycket hon bara kunde! Storasyster Sera såg för övrigt mycket förundrad ut och frågade mig ideligen om det inte var så att även hon skulle få en ny leksak... hon har ju liksom brukat få det... dessvärre så var det endast inhandlat leksak till valpen, som annars inte har fått så mycket eget utan mest fått ärva... Sera fick vara förståndig storasyster och unna den lilla piraya-Vimsan ett helt eget Marsvin.

På Ikea köpte vi även nya sängar till oss. Har sovit riktigt dåligt en längre tid och även om det finns andra förklaringar till det än själva sängen, så har sängen varit en klart bidragande orsak. Idag slog vi till och köpte en Sultan Sundbyholm (eller nåt) med kompletterande bäddmadrass tjocklek 9 cm. Bredd på ekipaget är 160 cm, för vi ville inte ha en så där himla dum skarv.

Eftersom planen var att provligga sängar förvånade vi oss själva över att vi faktiskt skulle ta med en 160 cm säng hem... utan att ha med släpkärra...! Nåväl. Martin hade ju som tur var inte tagit av takräcket, så det gick ju smidigt att baxa upp åbäket där. ...med lite assistans från en annan Ikea-kund (för jag är ju på tok för klen för att bängla upp en stor säng på en bil!!!). Spännband runt, så det åtminstone blev sisådär färdsäkert och sen bar det av hemåt i max 70 km/h. Hem kom vi och ner från biltaket lyckades vi få sängen.

Ett litet mellanspel hos en arbetskamrat till mig för att hämta ett badkar till mitt kommande hundtrimrum, samt småprata över lite kaffe och en mumsig chokladkaka, och sedan hem för att montera in ny säng i sovrum på ovanvåning av hus. Trodde vi. Trodde inte sängen. Och inte trappan heller för den delen.

Redan efter första försöket insåg vi att det skulle bli liiiite svårt att få upp sängen för vår trappa som är något brantare än normalt. Martin räknade ut att det borde funka om vi bara tog bort ett trappsteg, eller två... och så gjordes. Självklart räckte det inte med två - som det ser ut just nu är det väl typ två som är kvar!!! *ler* Behöver jag tala om att sängen ändå inte är på plats.... *skrattar*

För närvarande står alltså en 160 cm säng på högkant lutad mot en vägg i hallen. Trappsteg ligger utspridda lite här och var. Sakerna som var under trappan (där vi har lite allt-möjligt-förvaring) är också utspridda här och var och istället för trappa har vi en stege till ovanvåningen. För där är vårt sovrum och dit vill vi inom mycket kort.
Blir ännu en natt i den obekväma gamla sängen och sen blir det till att gnugga geniknölarna (och förmodligen ringa hit ett par starka vänner!!!) i morgon.

God natt! :-D
 

-14 C

Idag är sista lediga dagen. I morgon återgår jag till jobb igen *pust*. Bäst att göra ett dagboksinlägg, för sen vet man väl inte när det blir av igen... *skrattar*

Har en ny favorit på surfhimlen. Bukefalos. Har förvisso hängt där ett bra tag nu, men det blir ju bara bättre och bättre! Lade för en tid sedan upp en tråd där jag frågade efter färgtips till schabrak och benlindor till min grå häst... svaren trillade in i rask takt och jag fick många fina förslag! Idag kom dock höjdpunkten - en tjej har engagerat sig järnet och har retuscherat en bild på Bandy så att man kan se hur de olika färgerna ser ut ihop med honom!!! SÅ LÄCKERT! (Kom ju på att jag borde ha kunnat göra det själv, men har man ingen hjärna så tänker man ju inte så långt...)

Själv är jag lite extra förtjust i första och fjärde bilden i hennes palett :-) Rött har vi ju redan, så det behöver jag inte inhandla. Vill även ha ett ljusgrönt set, för jag har matchande ridbyxor till det *ler* :-)

Nu ska jag gå ut och ta in de små pållarna. Det är ruggiga minusgrader här i kväll och det kunde tydligen krypa ner mot -20 under natten... brrrr! Alla våra spisar och värmepannor brinner för fullt här hemma!
 

-3 C

Det märks att man är ledig från jobbet. Hinner med så mycket mera då! :-) ...som att uppdatera här varje dag, till exempel!

Idag har vi varit i Göteborg på MYDOG 2009! Det var ett riktigt toppenarrangemang i år ...möjligen förutom att det inte gick att se på långt håll vart Häromi (som man bara måste handla av, för de är så attans trevliga!) hade sin monter. Martin och Matilda var med och förväntningen på att Matilda skulle orka gå på mässan en hel dag utan att tröttna var ganska låg *ler*, men tack vare ett utmärkt program från MYDOG så gick det utmärkt!

Vi började med att se lite freestyle, men klass 1 är ärligt talat inte speciellt kul att se... Ursäkta alla hundförare där, jag vet att det krävs mycket träning och att miljön i Svenska Mässan minst sagt är lite annorlunda för hundarna, men när man har Frida Binette´s program till "Guldet blev till sand" för evigt fastetsat på näthinnan så... (letade, men hittade inte någon film på YouTube på det dessvärre...)

Sedan gick vi lite bland montrarna så Matilda kunde klappa hundar i rastorget och så att jag kunde shoppa lite prylar :-) Matilda var mycket duktig och frågade innan hon sträckte fram handen för att klappa hundar! Mycket viktigt för att slippa bli av med en hand eller ett finger *ler* För mig var ju självklart shoppingen det största nöjet...! Det blev fem olika färger på gummisnoddar till Vimsa, ett nytt trimskär till min Oster A5 (välbehövligt, tyckte till och med Martin!), 40 tuggben till hundarna, smågodis till samma djur (smågodis = torkad lever, lunga, hjärta, vomburgare osv...), en flaska hundschampo (Valp och Protein från KW) samt en "Hundens bok" till Vimsa. Hon måste ju ha en tävlingsbok med sina papper i även om hon till största delen beräknas bli en bonnhunn! *skrattar*

Så här stilig blev ImseteVimsete när de nya vita gummibanden fick pryda pudelhuvudet!

Därefter var vi lite hungriga och satte oss vid stora ringen för att mumsa på våra goda medhavda smörgåsar. Som tur var så satte vi oss precis i rätt ögonblick - för som lunchunderhållning fick vi mässas absoluta höjdpunkt... HUNDTEATER! Till Jan Rippes berättarröst spelade ett helt gäng hundar upp "Dummerjöns" i fri tolkning efter HC Andersens berättelse. Den var KLOCKREN! Kanonkul och superduktiga hundar! Bland annat en duktig silverfärgad storpudel (i ful klippning, som jag ändå funderar på att klippa Sera i...!) och en aussie som åkte skateboard!!! Sevärd!! Hinner ni, så ta en tur till Göteborg - de visar detta mästerstycke ytterligare tre dagar på Svenska Mässan!

 

-10 C

Efter gårdagens långa uteritt på dryga två timmar valde vi att helt enkelt bara promenera med hästarna idag. Det var lite väl kallt för att rida också... klarade fingrar och tår med nöd och näppe under gårdagen, så idag kändes det smartare att även röra på oss själva. Tydligen har jag en unghäst, för Bandy visste då rakt inte hur man beter sig i grimma och grimskaft! *skrattar* Han skulle promt trava och när jag lekte "utställning" och travade med honom så krumbuktade han sig och sprang med jättefina dressyrhäst-framben! :-D Tänk om  han kunde använda de benen och den halsen i ridningen också...! *drömmer*

Vattnet i hagen envisas med att frysa. Som tur är har vi en brunn i hagen där vi lätt
kan hinka upp nytt vatten ur! Skönt att slippa bära!!

Sedan blev det fotodags för min del medan Martin började jobba i skogen. Jag slet järnet (dvs med iso-tal, bländare osv) för att fånga vintern, men det blev väl sisådär när jag tittade på resultatet sedan. Däremot blev det ett par riktigt bra bilder på gården som kan vara kul att ha i framtiden.

Sisådär gick det även för Martin i skogen... när vagnen var fullastad orkade inte fyrhjulingen få loss ekipaget (hade inte några snökedjor heller...) och det slutade med att vi fick lasta av och lasta om. Puh! Dagens gym-pass är därmed avklarat *ler* Återstår bara att låta bli att mumsa på något gott i kväll då! ;-)

Bento letar bland höstråna... ska man fota den hästen får man smyga sig på´n.
Han är inte gärna linslus!

Linslus är däremot gärna den Grå.
Han är lika lätt att fota som en hundvalp - dvs hopplös!
Kommer alltid springandes och ska helst sitta i knäet om han får! ;-)
 

-5 C

Jag låter helst bli att ge nyårslöften, men det gör inget om 2009 innehåller liiiite mer motionerande och liiite mindre godisätande för min del *skrattar*

Andra saker 2009 gärna får innehålla är en officiell utställningsdebut för Vimsa, ett par härliga agilitylopp med Sera, en dressyrtävlingsstart med Bandy och mycket gärna 16 stycken finfina finullslamm fram i april-maj!
 
* * * GOD FORTSÄTTNING * * *
önskar Sofia, Martin och alla djuren...!