25 april 2006

I går kväll upptäckte jag att Sera var klibbig i pälsen, vilket till min stora skräck visade sig vara blod!!! *gnnn* Jag ringde veterinären omgående och skickade pojkvännen runt i varenda liten garderob och vrå för att leta reda på tratten vi fick för ett år sedan... Dagen efter blev det veterinärbesök!
 

Märkligt nog hittade jag inte tratten som hon hade i våras, då hon
återhämtade sig från en bitskada... Det fick bli terrierns gamla avlagda
tratt istället. Den såg lite liten ut, men fyllde sitt syfte väl.


Sera fick en promenad på lunchrasten. Eftersom jag jobbar
inom livsmedelsindustrin får hon tyvärr inte vara med mig på kontoret,
men en härlig lunchpromenad blev det i allafall!


Sera är snäll som ett lamm när veterinären undersöker, klipper päls
samt spolar rent såret. Matte var nog mer rabiat av sig - jag protesterade
lite milt när de tog fram klippmaskinen... men men, vad gör man!!!

Lovade att veterinärens ansikte inte skulle synas i bild, därav kamouflaget!

 

Sera sitter snällt stilla på bordet.
Känsliga tittare varnas för nästa bild...!


Det var en körtel (som heter något på A på latin), som blivit inflammerad
och slutligen spruckit. Sera har haft en sådan förut, men den har jag lyckats
behandla själv genom att "klämma ut" geggan och sedan badda med uttorkande asolsprit. Den här, på bringan, har dock inte haft något "utgångshål" tidigare...! Riktigt läbbigt såg det ut kan jag lova.


Sera med en lite mer passande storlek på tratt!
Det blev klippning av päls (jag fick klippa bort ännu mer hemma sen), rengöring av sår och en antibiotikakur i 10 dagar. Sedan ska det vara läkt.

Puh. Tur det inte var värre...! :-)

« Tillbaka